Klart Àr att Moderaterna har vunnit mest. Dagens parlamentariska lÀge gör att regeringen lika gÀrna kan beskrivas som moderatledd, som en borgerlig koalition. DÀremot har Alliansen Ànnu incitament att hÄlla ihop.
Det har inte De rödgröna. Samarbetets minsta gemensamma nÀmnare var att samtliga partier ville ha bort en samlad borgerlighet frÄn makten. Nu övervÀger nackdelarna plötsligt fördelarna. Miljöpartiet Àr tydligast i sin avvaktande syn pÄ De rödgröna. MP gÄr just nu igenom en process som kommer leda fram till att partiets nya sprÄkrör heter Mikaela Valtersson och Gustav Fridolin. De gröna kan inte lÄsa upp partiet i ett samarbete innan Valtersson och Fridolin fÄr sÀtta avtryck pÄ den förda politiken.
Samtidigt befinner sig hela socialdemokratin i ett reningsbad. Ăn sĂ„ lĂ€nge vill ingen tala om att kasta ut partiledningen med smutsvattnet â men Mona Sahlins parti Ă€r inte lĂ€ngre förstahandsalternativet i Mittens rike. Hon behöver komma fram till vilken politik Socialdemokraterna vill föra, snarare Ă€n att behöva lyssna pĂ„ Lars Ohly.
NĂ€r eftervalsanalysen Ă€r gjord lĂ€r VĂ€sterpartiet vara en bidragande orsak till det rödgröna fiaskot. Inte ens VĂ€nstern vann pĂ„ samarbetet. Summan Ă€r att samtliga partier blev svagare. Miljöpartiet gjorde förvisso ett rekordval â fast hade potentialen att bli Ă€nnu starkare. Socialdemokraterna vill antagligen stryka ett strĂ€ck över hela valrörelsen.
Budgeten, dÄ? Den Àr sÄ iskall en skuggbudget kan vara nÄgra veckor efter valet. Beskedet att oppositionen vill spara in tvÄ miljarder pÄ försvaret visar, om inget annat, vilka svÄrigheter S haft med att hÄlla ihop samarbetet.
Försvarspolitiken var lĂ€nge en socialdemokratisk paradfrĂ„ga. NĂ€r kraven pĂ„ deltagande i internationella insatser nu ökar â och Försvarsmaktens möjlighet att göra skillnad vĂ€xer â tvingas Socialdemokraterna Ă€gna tid och kraft Ă„t att förhandla med ett ytterlighetsparti pĂ„ vĂ€nsterkanten.
Den hĂ€r budgeten var pĂ„ alla sĂ€tt Thomas Ăstros sista budget med gĂ€nget.