Självförsvar ett slag för självkänslan
De sparkar, slår och knuffas. Tar i allt hårdare, siktar mot ögon, strupe, knä och skrev. Trygga Tuffa Tjejer vet vad de är kapabla till om de skulle bli överfallna.
Här ses de varje tisdagskväll. Lär sig vad man får och inte får göra. Lär sig att slå mot mannens svaga punkter, för att kunna ta sig ur en farlig situation.
Stön och skrik blandas med avslappnade skratt. Knogar blöder och svetten rinner.
Det här är otroligt bra träning. Jag som trodde att det skulle vara mys-pys, säger Cathrin Nilsson entusiastiskt, och får medhåll av de andra.
Greppen som lärs ut är ren självförsvarsteknik, och har inget med kampsporten Taekwondo att göra. Däremot är syftet detsamma; att stärka individens självkänsla. Något som är nog så viktigt om man hamnar i ett hotfullt läge.
Målet är att tjejerna ska känna sig starka inuti. Veta vad de är kapabla till, genom kunna grunderna i självförsvar. Även en stor och stark angripare viker sig om de får in en träff på rätt ställe, säger Roland Tybell, samordnare för Trygga Tuffa Tjejer, som projektet heter.
Men är det inte de som begår överfallen som borde gå kurser i självkontroll? Har inte tjejer rätt att vara ifred, utan att behöva gå på kurs?
Jag skulle gärna se ett projekt för killar som har lätt att ta till våld. Men som samhället ser ut i dag, måste vi göra något för dem som utsätts här och nu, säger Roland Tybell.
Kvinnor löper störst risk att utsättas för våld inomhus av någon närstående. Män löper störst risk utomhus, främst i krogmiljö. Borde det inte finnas självförsvarskurser även för män de har ju lika stor anledning som kvinnor att vara rädda för överfall?
Vi är inte främmande för det. Tankar finns på en sådan framåt hösten, men inget är klart än, säger Roland Tybell.
Den här tisdagskvällen ska polisen Petra Adler lära ut vad lagen säger om nödvärnsrätten det vill säga hur mycket våld man får använda i en självförsvarssituation utan att det blir brottsligt.
Det är oerhört svårt att veta var gränserna går. Ofta står ord mot ord, förklarar Petra.
Men hon poängterar att det våld man tar till, måste vara försvarligt. Aldrig mer än nöden kräver. Det betyder att så fort angreppet upphör, upphör även nödvärnsrätten.
Man får alltså ALDRIG slå eller sparka en extra gång, bara för att man är arg och kränkt!
Petra poängterar hur viktigt det är att ligga steget före en tänkbar angripare. Att till exempel prata med någon i mobiltelefonen hela vägen hem från krogen, någon som vet var man är. Eller att ha nycklar eller hårspray i handen, redo att användas.
De flesta kvinnor kommer aldrig att råka ut för ett överfall av en okänd våldsman under sin kvällspromenad.
Men det kan hända. Det vet Petra Adler av egen erfarenhet.
Det hände mig i Dominikanska Republiken. Jag gick på stranden i bikini tillsammans med en vän. Plötsligt, i ett folktomt skuggparti, dök två män upp och hotade oss med machete och försökte slita av mig klockan.
Hon berättar hur tankarna rusade. Ingen skulle höra deras rop på hjälp. Hon skulle bli våldtagen, mördad, inslängd i ett buskage.
Det blev som en black out. Men sedan kom det som satt i ryggmärgen; jag skulle skrika, vifta, slåss!
Petra vet att hon blev kastad bakåt, ned i sanden.
Där är det en lucka. Jag vet bara att vi kom loss, och sprang för livet.
Att hon jobbade som polis underlättade inte känslorna efteråt. Snarare tvärtom.
Jag mådde jättedåligt. Men jag fick hjälp att bearbeta det som hände och det var viktigt.
Efter kvällens pass pratar vi en stund med sex av tjejerna. Det visar sig att ett par av dem har drabbats av våldsamma män. En annan har blivit slagen av en kvinna.
Är någon rädd? För vad?
Man vet att det mesta våldet utspelas hemma. Men det snackar man inte om så mycket, säger Cathrin Nilsson.
När det gäller sånt som händer ute, skrämmer man ju upp varandra. Tidningarna hjälper ju också till att skrämmas.
De är helt eniga om att självförsvar är en viktig kunskap. Att det stärker självförtroendet att känna sin kapacitet. Att veta vad man får och inte får göra.
Nu vet vi att vi kan göra mycket med små medel. Skulle man råka ut för något, har man det i bakhuvudet, säger Petra Starborg.
I det ingår också att våga skrika så högt man kan. Det kräver en del mod men har också en starkt livräddande effekt. De flesta angripare avskyr ju uppmärksamhet, och drar sig ofta tillbaka om det finns risk för upptäckt.
För att locka fram modet har instruktörerna, Roland Tybell och Henrik Sedvall, lyckats skapa en avslappnad stämning med många förlösande skratt. Och tjejerna törs:
Det är en skön känsla att få knäa kudden, medan de andra står bredvid och vrålar hårdare! ler Elinor Johnsson.
De har också mjuktestat greppen på kolleger och sambor, och kollat att de fungerar.
Men på avslutningsdagen, i mitten av maj, ska kursdeltagarna få chansen att slå och sparka det hårdaste de kan. Då dyker ett gäng killar från Taekwondoklubben upp för att agera bad guys:
Då ska tjejerna få fläska på rejält. Gissar att de ser fram emot det, ler Roland Tybell.
För säkerhets skull vill vi meddela att våldsmännen kommer att bära skydd på känsliga kroppsdelar.
Så jobbar vi med nyheter