Skeptiskt uppskattande en svensk EU-attityd
Med tanke på de stämningar som förmedlats efter såväl EMU-valet och EU-valet får man lätt intrycket av ett folk som i grunden tycker att allt med EU är skräp. Det finns ju också politiska krafter inte minst de som fortfarande inte lämna omröstningen 1994 bakom sig som gärna förstärker den bilden.
Men så är det inte. Även om svenskarna rankas som unionens näst mest EU-skeptiska folk efter britterna, så uppskattar svensken i gemen mycket av det EU verkligen gör. De är skeptiskt uppskattande på något sätt.
För framtiden är det också värt att notera att den mest EU-positiva gruppen glädjande nog är de unga, mellan 15 och 24 år. 34 procent av svenskarna tycker dessutom att svenska medier rapporterar för lite om EU. Sådana uppgifter ruckar ordentligt på schablonbilden av den flitigt nämnda klyftan mellan en tänkt EU-negativ och förtryckt folkmassa och en tänkt EU-positiv elit. Den där propagandabilden är, tack och lov, skev.
Visst kvarstår en del underligheter, exempelvis det faktum att var tredje svensk tror att unionens största utgiftspost är administration och byråkrati.
Det är bra att det finns en skepsis mot byråkratisering, om samma kritiska granskning riktades mot den inhemska regeringen skulle inte en finansminister ogenerat kunna ta regeringsplanet för att gå på fotboll. Men faktum är att mindre än man tror, 6 procent av unionens budget, går till administrationen. EU:s stora utgiftspost är jordbrukspolitiken.
Svenskarna uppskattar, enligt Eurobarometern, de insatser som EU gör på olika områden och ger där unionen högre betyg än genomsnittet bland unionsländerna. Det handlar om miljöskydd, om kampen mot terrorism och utrikespolitiken. Anmärkningsvärt är också att en majoritet av svenska folket anser att EU ska ha en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.
Tittar man på listan över områden som svenskarna uppskattar är det slående likt det valbudskap som centern gick fram med i valet. Svenskarna vill ha sitt EU smalare men vassare.
Så jobbar vi med nyheter