Nyköping verkar dock klara krisen bättre än många andra kommuner av jämförbar storlek tack vare förra årets överskott på 100 miljoner kronor. Flera verksamhetsområden behöver i år dock göra besparingar på ett par miljoner kronor vardera. Besparingskravens omfattning är jämförbar mellan verksamhetsområdena; inget område drabbas särskilt mycket hårdare än de andra.
Även om en del kostnadsökningar och investeringar har gjorts sedan förra året har de stora spenderbyxorna hängt kvar i garderoben. Detta underlättar naturligtvis kommunledningens möjligheter att göra väl övervägda prioriteringar. Många andra kommuner har tyvärr inte lyckats förbereda sig inför krisen lika bra.
I en ny rapport från den liberala tankesmedjan Timbro som publicerades i går gör utredarna Lotta Moberg och Jonas Sigedal en genomgång av hur sexton svenska kommuner hanterar sina ekonomiska resurser i den kris som vi befinner oss i. Både stora och små kommuner, borgerliga och röd-gröna, har utvärderats utifrån sina ekonomiska prioriteringar.
Trollhättan, som har ungefär lika många invånare som Nyköpings kommun, drabbas hårdare än Nyköping åtminstone delvis på grund av fordonsindustrins problem och behöver spara 60 miljoner kronor i år och ungefär 80 miljoner kronor 2010. Fördelningen av besparingarna ser dock helt annorlunda ut än i Nyköping. Kostnaderna för barnverksamhet, utbildning och äldreomsorg är jämförbara mellan kommunerna, men Trollhättans kulturbudget är ungefär femtio procent större än Nyköpings. Trots detta ska kulturnämnden i Trollhättan för 2010 endast spara 3,2 miljoner kronor men omsorg och utbildning ska spara hela 57 miljoner.
En möjlig orsak till den mjuka behandlingen av kulturen är att Trollhättan måste fortsätta att ge bidrag till filmproduktion i kommunen för att kommunens rykte som Sveriges Hollywood – Trollywood – ska kunna bestå. Medan filmbolag får bidrag för att spela in i Trollhättan sparas motsvarande 65 platser på äldreboende och 82 lärartjänster in hos omsorgs- och utbildningsnämnderna.
Trenden är genomgående i de studerade kommunerna. Det verkar vara mycket svårare att spara in på kultur än vård, skola och omsorg, trots att de sistnämnda måste räknas som kommunernas kärnverksamhet. Kulturarbetare är i regel välartikulerade och vet hur man ställer krav på politiker. Barn och gamla i behov av vård är det i regel inte.
Skeva prioriteringar i Sveriges kommuner
Många av landets kommuner behöver spara eller få ökade intäkter för att få ekonomin att gå ihop. Även Nyköpings kommun har fått revidera de ekonomiska ramarna för att inte riskera ett underskott.
Så jobbar vi med nyheter