Skolminister Baylantar i en het potati(s)
Sedan regeringen började experimentera med gymnasieskolan är det knappt hälften av eleverna som går vidare till högskolan. Den andra hälften kommer ut till ett arbetsliv utan en tydlig yrkeskompetens. Detta samtidigt som yrkeslivet ställer allt hårdare krav även på de jobb som vi vanligtvis brukar kalla okvalificerade. Sjukvården, handeln och industrin har arbete att erbjuda men kan sällan rekrytera elever som kommer direkt från de yrkesförberedande programmen. En rapport från Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm, Perspektiv på en väl fungerande yrkesutbildning i Stockholms län, visar att huvuddelen av yrkesutbildningen sker utanför den reguljära utbildningen. Den kan ske i företagen, i utbildningar för arbetslösa eller i privata utbildningar som studenterna får betala själva.
Det finns många goda skäl för regeringen att göra någonting för att eleverna ska komma närmare arbetsmarknaden. Vad är mer naturligt än att man kopplar ihop gymnasieskolan med de branscher som man utbildar för? Baylans förslag innebär att det examensarbete som blir obligatoriskt för alla elever i den nya gymnasieskolan ska utföras i arbetslivet på de yrkesförberedande programmen. Lärlingsutbildning är inget nytt. Det är ett återkommande centerkrav som också handlar om att ge småföretag förutsättningar att anta lärlingar inom exempelvis hantverksyrken.
En förbättrad yrkesutbildning i gymnasieskolan visar att regeringen nu är på rätt väg men det räcker inte. Man måste också se över de postgymnasiala utbildningarna, den kvalificerade yrkesutbildningen och påbyggnadsutbildningarna, som behöver utvecklas och byggas ut.
Skolminister Ibrahim Baylans initiativ är i alla fall lovande. Frågan är hur varaktig han kommer att bli på sin post?
Så jobbar vi med nyheter