I Socialstyrelsens nya rapport till regeringen är det således perspektivskiftet, snarare än patientuppdelningen, som är mest intressant. Rapporten ifrågasätter inte vårdens effektivisering, men varnar för konsekvenserna av ett allt för tydligt fokus på kortare vårdköer.
Vi känner igen diskussionen från Landstinget Sörmland: vårdköerna är för långa, vårdgarantin ska uppfyllas. Konsekvensen av kraven på en ökad effektivitet blir att landstingspolitikerna till varje pris måste arbeta för att minska köerna. För ett så lågt pris som möjligt.
Att fler patienter får rätt vård, i rätt tid, är naturligtvis att föredra. Längre vårdköer hjälper varken svaga eller starka patientgrupper. Men vad Socialstyrelsen varnar för är att fokus på vårdköerna inte får bli viktigare än själva patientmottagandet. Vad händer med patienten när vården ska gå snabbt, snabbt, snabbt?
Vilka patienter vågar vara besvärliga och ställa de extra frågorna till en stressad läkare? Vilka patienter vill, eller kan, inte vara till besvär?
Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm lyfter, tillsammans med projektledaren Ingrid Schmidt och utredaren Henrik Moberg, i en debattartikel fram hur patientens delaktighet inte prioriteras i lika hög som vårdens effektivitet (DN 14/5).
Nationell forskning visar tydligt vem som drabbas. Lågutbildade känner sig sämre bemötta i vården än högutbildade. Personer i lägre utbildnings- och inkomstnivåer drar sig längre för att söka vård. Dödstalen i sjukdomar, som vården har kapacitet att förebygga, är tre gånger högre hos personer i socioekonomiskt utsatta patientgrupper.
Samhället kan naturligtvis inte följa med enskilda individer till sjukhuset. Men statistiken visar att småskalighet i vården är att föredra framför storskalighet. Det är också vad som gör Socialstyrelses rapport intressant utifrån ett ideologiskt perspektiv.
I sitt tal på Första maj gick Mona Sahlin till hårt angrepp på socialminister Göran Hägglund (KD) för att fria hälsoval skapar en vård ”…där skomakarens son inte längre sitter i samma väntrum som direktörens dotter”.
Vad Sahlin valde att inte tillägga är att skomakarens son är den som har mest att vinna på ett ökat patientinflytande.
Skomakarens son får sämre vård
Svensk sjukvård är bra. Däremot är sjukvården bättre för vissa befolkningskategorier är för andra. I sak är det inget nytt: högutbildade lever längre än lågutbildade, infödda svenskar har bättre hälsa än invandrare. Hälsan säger lika mycket som inkomsten. Sverige inte är det jämlika samhälle vi ibland lurar oss själva att tro.
Så jobbar vi med nyheter