Skönmålning av pensionsutvecklingen?
Pensionerna beräknas i dag efter förändringar i prisindex för det gångna året med avdrag för l.6 procent. De pensioner som idag utbetalas tar inte hänsyn till inflationen under det år pensionen utbetalas. Vilket innebär att vid stigande inflation pensionärerna missgynnas i förhållande till de löntagarna, som kan kompensera sig under året genom löneförhandlingar. Systemet innebär att löntagarna genom löneförhandlingar under årens förlopp fått betydligt högre realinkomst än pensionärerna. Från 1997 och fram till nu är gapet i inkomstutvecklingen 20 procent för pensionärer och löntagre 40-56 procent. Och kommer ytterligare att öka.
Eftersom löneutvecklingen för anställda är baserad på produktivitets utvecklingen i landet kan löntagarna kompenseras med högre realinkomst vid goda tider. Utvecklingen av löntagarnas inkomster baseras på en rad faktorer däribland levnadskostnad index spelar en viss roll.
Resonemanget att om löntagarna får högre inkomst pensionärer med automatik också får en uppräkning är inte riktigt. De ökade skatteinkomsterna på arbete kan dock påverka statens möjlighet att förändra skatteskalorna för de pensionärer med mycket låga pension eller påverka bostadsbidragens storlek. Men för det stora flertalet är pensionernas storlek baserad på det system riksdagen antaget nämligen en garantipension beräknad efter årsindex för det gångna året och med avdrag 1,6 procent.
Med andra ord blir resonemanget om fler i arbete också ger högre pensionärer ett löfte som är kringskuret med så många faktorer att det inte är hållbart som argument för dagens system.
Den riktiga vägen är att ändra skatteskalorna. I flera länder som till exempel Finland, Tyskland är fribelopp införda med ingen skatt för pensionär upp till visst belopp 4000-6000 Euro. Med statens nu sprängfyllda kassakista är detta nu enkel väg att förbättra pensionärernas villkor utan att behöva ändra på 1994 pensionsöverenskommelse mellan partierna om pensionssystemets utformning.
Lars Nydell
Så jobbar vi med nyheter