Skottvångs gruva bjuder en spännande historielektion

Mitt i den sörmländska grönskan kikar gruvbyn fram. Med vattenfyllda gruvschakt, röda träbyggnader och gruvföreningens kolmila. Skottvångs gruva utanför Gnesta är en levande historielektion.

Övrigt2001-07-03 09:48
"Skottvångs grufva" står det på skylten. En grusgång slingrar sig mellan gräsmattor och röda byggnader. På en kulle står den gamla pumpborren i trä och längre bort glittrar vattnet i gruvschakten.
Stanna upp där. Blunda, och lyssna riktigt, riktigt noga. Hörs det inte någonting, under fåglarnas sång?
Kan det vara sorlet från gruvarbetarna som är på väg ned i treans schakt? Knastrandet från gumman Lovas fötter mot grusgången? Och klingande stål från smedjan?
Ja, i alla fall i fantasin. Historiens vingslag, brukar det visst heta.
Skottvångs gruva utanför Gnesta togs i drift redan på 1500-talet. Ju mer tekniken utvecklades, desto längre ned kunde man komma. Det djupaste schaktet är 330 meter. I mörkret där nere jobbade gruvarbetare för att förse bland annat kanongjuteriet i Åkers Styckebruk med järn.
1921 lades gruvan ned. Men än finns många av byggnaderna kvar, och den gamla pumpstocksborren, där man borrade hål i stockar för att använda dem som ledningsrör.
_ Det är jättefint här. Det är roligt för både vuxna och barn, tycker Eva Hammarström.
_ Annars gör man ju det traditionella med barnen, det är bra med ett alternativ som vuxna också kan uppskatta.
Eva Hammarström besöker gruvan tillsammans med make, barn och runt 25 bekanta från Fogdön. De flesta känner varandra från öppna förskolan. Alla tände på idén med en utflykt till gruvan. Till och med fröken har följt med.
Sällskapet har guidats runt av gumman Lova. Fast det är förstås inte den riktiga Lova. Lovisa Spångberg levde mellan 1871 och 1950, och arbetade med att skilja järnmalmen från vanlig gråsten vid en gruva i närheten av Skottvång. Nu är det Kerstin Landin som, med blått huckle och förkläde, gestaltar den gamla kvinnan.
_ Det är ett fantastiskt område att visa. Jag försöker att sträva efter att göra någonting som kan vara kul för alla åldrar, säger Kerstin.
Kompisarna från Fogdön har bland annat bjudits på dramatiseringar av hur livet kunde te sig för dem som arbetade vid gruvan.
Några andra som vet en massa om gruvan är förstås eldsjälarna i Östra Sörmlands gruvförening. Föreningen jobbar nu som bäst med att bygga upp årets kolmila. Milan vid Skottvångs gruva är tradition sedan ett tiotal år tillbaka. I år ska den tändas i mitten av juli.
Snacka om levande historia.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om