Släpp in alla ungdomar som vill arbeta i vården
Det är en utveckling som inte applåderas av alla. Ambitiösa och motiverade elever ska naturligtvis uppmuntras att förbättra sina betyg. Men om det innebär att man måste ta till lottning undergräver det gymnasiebetygen som urvalsinstrument. Det är inte heller rättvist att en elev som får 20 poäng efter tre år på naturvetenskapligt program och söker till läkarutbildningen blir utslagen av en annan elev som har tagit fyra år på sig att komma upp i samma poäng.
En jämförelse med andra länder visar att Sverige använder extremt mycket utbildningsresurser i förhållande till vad vi får ut i examinerade och yrkesutbildad personal. Alla ungdomar går i dag i en mer eller mindre allmän gymnasieskola innan de fortsätter till andra studier som ger dem yrkeskompetens. Många studerande startar dessutom om flera gånger. Vidareutbildningssystemet och Komvux har praktiskt taget ockuperats av elever som vill komplettera och läsa upp sina teoretiska studier vilket har fått till följd att yrkesutbildningen har trängts undan.
Det är ett generöst men kostsamt system för samhället. För kommuner som behöver spara pengar borde det vara möjligt att ställa högre och tydligare krav, så att eleverna klarar sig igenom skolan redan första gången och inte behöver gå gymnasiet två gånger.
Samtidigt måste man vara glad över att unga människor visar intresse för vården. I november 2003 lade nio statliga myndigheter fram en rapport som visar att en halv miljon nya medarbetare behöver rekryteras bara inom kommunernas vård och äldreomsorg fram till 2015. Även bristen på högskoleutbildad personal beskrivs som alarmerande.
Regeringen har tillsatt en utredning i syfte att reformera antagningssystemet till högskolan. Men istället för att stänga ute ungdomar som vill arbeta i vården borde man göra om utbildningssystemet så att det kan ta emot alla som på olika sätt vill vara med och ge sitt bidrag.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!