Slopa momsen hos veterinären
Allt är frid och fröjd så länge ens lilla kompis mår bra, men ett veterinärbesök gräver djupa hål i hushållskassan och djurförsäkringen träder inte in förrän efter 2 000 kronor.
Vad värre är, staten utkräver sin moms hur mager plånboken än är, hur behjärtansvärt det än är att en gammal fattig pensionär inte annat önskar än att få se sitt husdjur, kanske sin enda vän, friskt igen. Ingen fattig människa ska behöva lämna sin lilla kompis till den sista vilan i brist på pengar som skulle kunna bota.
Visst skulle väl staten kunna momsbefria fattigpensionärernas veterinärbesök? Hellre det än att sänka eller slopa de skatter som bara välbeställda drabbas av.
Allra helst skulle naturligtvis samhället gå in med en djurförsäkring som har en självrisk varje pensionär orkar med, momsbefrielse vore här självklart.
För inte ska det väl vara så att det är pensionärerna som ska vara solidariska med de välbeställda för att dessa ska kunna få så låga skatter som möjligt och därför själva tvingas leva ensamma, utan en liten kompis som bryter ensamheten och förgyller de sista åren?
Rolf Dahlén
Så jobbar vi med nyheter