Slutsorterat efter 50 år
Han var påtagligt rörd, Sven-Olof Sandberg, när han kramades om av kollegor på posten i Nyköping. I fredags slutade han sin anställning efter 50 år. Det är lite blandade känslor, men det känns rätt så bra, förklarade han när tårtbiten var uppäten och kaffet urdrucket.
Jag började arbeta här ganska direkt efter skolan. Den slutade i juni och jag började i augusti 1956. Men jag kom inte till något nytt eftersom jag praktiserat på posten tidigare.
Han avslutade skolgången på Arnö skola, gick de sista åren där.
Sven-Olof har gjort mycket under de 50 åren på posten. Han har varit brevbärare, postsorterare på tåg, varit chaufför i rätt många år och senaste åren har han varit lantbrevbärare.
Som överpostiljon hade man tre vinklar i mössan, säger han och ler. Då skulle man kunna 5 000 stationer i huvudet.
Sven-Olof jobbade på postlinjens tåg, sorterade post mellan Stockholm och Laxå.
I postkupé nummer 17, kommer han ihåg. Jag bodde i Nyköping men blev ofta kallad till Stockholm ban, när de snabbt behövde en vikarie. Jag åkte ofta som förstärkning på jularna.
Han gillade det jobbet, det var många i kupén som jobbade, det var lagpostiljon, postsorterare och andra.
I Laxå kom det på nya gubbar som fortsatte jobbet, berättar han. Vi fick kupétraktamente och traktamente över huvud taget på de resorna, så det var bra.
De senaste åren har han kört som lantbrevbärare i Tunaberg.
Det är rätt så roligt, folk på landsbygden är rätt tacksamma och man känner att man gör en insats och att man har en social funktion att fylla.
Lantbrevbärarna tar sig fram, menar han. Det är sällan det är så mycket snö.
Vintrarna har inte varit särskilt svåra och vi blir rätt duktiga som chaufförer, säger han på frågan om de kör fast. Men det har väl hänt att man kört i diket när man inte vetat var vägen tar vägen.
Men känner man folket utmed linjen finns det alltid någon med traktor som hjälper bilen upp på vägen igen.
Sven-Olof är skidåkare och fiskare, han brukar åka med brorsan och dra gäddor.
Den största jag fått vägde 10,5 kilo, säger han anspråkslöst. Den fick jag inte upp genom hålet utan att ta tag i gälarna och dra.
Jag trivs bra i Nyköping och har tillgång till en sommarstuga genom ungarna, Fredrik och Cecilia. Men jag måste nog hitta lite fler fritidsintressen.
I dag, första lediga måndagen som pensionär blir allt annorlunda, även om Sven-Olof trappat ner till deltid en tid.
Jag har trivts, säger han. Man klagar men det hör liksom till, men i det stora hela har jag trivts.
Så jobbar vi med nyheter