Smink för att bli någon annan
För Kerstin Brezina, skådespelare på Teater Sörmland är smink ett viktigt arbetsredskap. Sminket påverkar även hennes sätt att uppträda privat.
Ewa så som hon ser ut på scenen. Vita ringar runt ögonen och stora fladdriga ögonfransar förvandlar den mycket människolika Ewa till en koliknande individ, på bara några minuter.
Det händer något under processen när man lägger sitt smink, berättar Kerstin. Man förvandlas mentalt när man ser sin spegelbild byta skepnad.
Att sminka sig före ett framträdande kan också vara ett bra sätt att ladda upp. Ewa gillar att sätta sig ensam i sminklogen i god tid före föreställningen.
Sminket ger mig en skjuts på vägen, så jag lättare hittar rätt när det är dags att gå upp och spela.
Men allt smink är inte kul. Latex och stela masker används bland annat för att skapa sår och andra läskiga effekter. Det kliar och kan vara obekvämt att ha på sig på scen.
När vi spelade Macbeth hade vi mycket blod på oss. Det är något speciellt med röd färg, många får allergiska utslag av rött, säger Ewa.
Kerstin sminkar sig gärna privat, men inte med teatersmink.
Jag gillar
att sminka mig för att se lite fräschare ut, använder mest mascara och ögonskugga, ibland läppstift.
Kerstin menar att precis som teatersminket är vardagssminket ett sätt att hitta rätt roll.
Man spelar ju olika roller varje dag, det gör alla. Smink är ett sätt att lyfta fram det man känner för att visa upp och det kan variera från dag till dag.
Kerstin har just nu en roll som Årstafrun i en uppsättning om Bellman. När hon sminkar fram den gamla tanten ur sitt eget ansikte ändras hennes sätt att röra sig och tala.
De gula tänderna, påsarna under ögonen och den rödmosigt rynkiga hyn. Allt som syns i Kerstins ansikte hjälper publiken att förstå vem hon är.
Sminket är ett sätt att avidentifiera sig och sedan lägga på de uttryck man vill skall synas mest, säger Kerstin med läppstiftet på sned. Men att tvätta bort Årstafrun från ansiktet tar lika lång tid som att måla fram henne.
Så jobbar vi med nyheter