Som en nolla tom och innehållslös

Som en nolla. Tom och innehållslös. Bättre betyg än så får inte finansminister Bosse Ringholm och hans vårbudget.Oppositionens kritik mot regeringens budget var hård i gårdagens debatt i riksdagen. Men så har regeringen också misslyckats med allt som den hade föresatt sig. Målen om 80 procents sysselsättning, högst fyra procents arbetslöshet, ekonomiskt överskott på två procent i den offentliga sektorn och halverade sjukskrivningstal, har alla missats.
Verkligheten är att över en miljon människor fortfarande står utanför arbetsmarknaden. Läget har varit ungefär detsamma under de senaste tio åren, även om fördelningen mellan arbetslösa, sjukskrivna och andra ersättningssystem har skiftat. Nu håller de generösa bidragssystemen dock på att totalt gröpa ur statskassan. Ökad effektivitet och tillväxt i industrin är inte tillräckligt för att upprätthålla välfärdssystemen, så länge det inte skapas några nya jobb som gör att fler kan betala skatt. Istället tvingas vi skära ner på skolan, vården och omsorgen, som får allt svårare att leva upp till kvalitetskraven. De äldre har hittills fått ta de hårdaste smällarna. De har smärtsamt och konkret märkt konsekvenserna av de allt knappare resurserna i den offentliga sektorn.

Regeringen vill gärna ge en bild av att man nu tillskjuter mer pengar till kommuner och landsting. Men i själva verket gör man precis tvärtom. Centerns riksdagsman i Södermanland Roger Tiefensee, påpekar att Landstinget Sörmland förlorar 24,5 miljoner kronor på regeringens budget. Detta i ett läge då landstinget brottas med ett eget stort underskott.
Såväl konjunkturinstitutet som de flesta andra är överens om att den viktigaste frågan för tillväxten är att det blir fler som jobbar, som kan och vill göra mer. Men det finns ingenting av sådana åtgärder i budgeten. I stället inför man friår och försök med arbetstidsförkortning. Båda åtgärder går åt helt motsatt håll.
Ett problem är att det saknas ekonomiska incitament för den enskilde. Om en arbetslös person inte kan öka sin inkomst genom att ta ett arbete på grund av höjda skatter, lägre bidrag och högre omkostnader, måste man göra förändringar i systemen. Men det kommer inga politiska förslag. Regeringen vill eller vågar inte. För man en politik som gör fler oberoende av bidragssystemen urholkar man också sin egen väljarbas.
Att behålla makten är socialdemokratins övergripande mål. Det visar frånvaron av strategi för att nå de mål som man faktiskt har satt upp för den ekonomiska utvecklingen.