Sörmland växer så det knakar – och värker

De närmaste 20 åren väntas Södermanland få del av en kraftig befolkningstillväxt i Mälardalen. Som en del av Sveriges starkaste tillväxtregion – med sydvästra Skåne som vass utmanare – är förutsättningarna goda att den här tidningens spridningsområde får en stadigt ökande befolkning.
Vi ser redan hur först Trosa och nu också Gnesta har lyckats i sitt uppsåt att bli attraktiva inflyttningsorter på ”andra sidan gränsen”. Befolkningsstatistiken från Statistiska Centralbyrån illustrerar en glädjande utveckling. Med Gnestaögon sett är det en succé – och en fjäder i hatten för kommunen. Utgångsläget var inte helt enkelt.
Det som sker skapar framtidstro. Stockholmsområdet växer, arbetspendlingen ökar och människors önskan efter ett attraktivt boende inom rimliga avstånd passar som handen i handsken.

Nyköping fortsätter också att växa, om än inte i de inflyttningstal som kommunen har som mål. Målet är också högt satt – och kräver mycket för att nå. Problemen för pendlarna är fortfarande för stora för att ge den skjuts åt inflyttningen som vore möjlig, med en mer tillförlitlig och flitig tågtrafik. Det handlar inte bara om att få folk att flytta från – utan att verkligen erbjuda något att flytta till.
Den sörmländska växtvärken handlar om tillgången på bostäder. Länsstyrelsen påpekar kontinuerligt behovet av nya bostäder samt att tillgången inte matchar efterfrågan. Detta är inte lätt att lösa.
Med hjälp av miljonprogramsåtgärder, skattefinansierade eller subventionerade massbyggen av hyresrätter skulle inflyttningstalen kanske kunna ökas något. Men det är faktiskt inte befolkningstillväxt till varje pris som står på kommunernas önskelista.
De kan, så att säga, kosta på sig att påverka vilka som vill och kan flytta in – och hur befolkningstillväxten sker. Att bygga hyresrätter är dyrt och kräver höga hyror, vilket gör att färre har råd att bo där. Många av dem som har råd, väljer oftare att i stället äga sitt hem, en bostadsrätt eller ett hus.
Lejonparten av inflyttningen till östra Sörmland är därför tänkt att komma via nya villaområden och bostadsrätter. Indirekt påverkar därmed man också den genomsnittliga skattekraften hos dem som flyttar in. Nya villaområden och bostadsrätter kan dessutom bidra till en större rörlighet på den befintliga hyresmarknaden.
Det krävs sannolikt en ökad dynamik på hyresmarknaden om Nyköping ska stärkas som attraktiv studieort – med nya yrkeshögskoleprogram, Campus Nyköping och så vidare. Samtidigt bör man komma ihåg att studenter är lättrörliga, de flyttar in och de flyttar ut. Den yrkesverksamma familjen som köper en bostadsrätt eller en villa, avser oftast att stanna på lite längre sikt.
Statistiken visar vilka kommuner i länet som växer – och vilka som har större bekymmer. Endast Vingåker och Oxelösund minskade 2009.
Det skulle även vara intressant att mer noggrant kunna analysera om de sörmländska flyttmönstren har en etnisk dimension. Eskilstuna, Flen, Vingåker och Katrineholm har den största andelen (cirka 25 procent) inflyttare från utlandet. Den lägsta andelen (under tio procent) har Oxelösund, Gnesta och Trosa, följt av Strängnäs och Nyköping.
På bostadsmarknaden utgör invandrare en ekonomiskt relativt svag grupp. Det gör att färre har råd med villa eller bostadsrätt. Fler hänvisas därför till att hyra sitt boende – även om de skulle vilja bo i annan form.
Makten att välja sitt boende för med sig känslor av frihet och möjlighet.