På söndag är det 200 år sedan Johan August Gripenstedt (1813-1874) föddes i Holstein. Han kom att bli en av 1800-talets främsta svenska politiker. Det politiska arvet från den liberale godsherren på sörmländska Nynäs är högst påtagligt än i dag, inte minst i form av frihandel och mil efter mil av järnvägsspår.
Sverige, ett av Europas då fattigaste länder, omvandlades från ett slutet jordbruksland till ett som stadigt stärktes av utbytet med omvärlden. Att öppna sig för konkurrens var förstås omstritt på Gripenstedts tid. Muren mot omvärlden var en trygghetens kuliss.
På kvällen den 7 februari 1866 försvarade han som finansminister Sveriges anslutning till frihandelsystemet inför Riddarhuset med orden: …denna stora grundsats, denna fruktbärande tanke som allena förmått frambringa allt detta, den heter: frihet – frihet i avtal – frihet i handling.
Andan av frihet och framtidstro gav välfärdssatsningar på handel och infrastruktur som ledde till ett bättre liv för fler. Frihandeln drevs igenom ståndsriksdagen, inte minst med stöd av representanter för dåtidens bondeliberalism som den jämtländske talmannen Nils Larsson i Tullus. Även bondeståndet välkomnade därmed utbytet med omvärlden som möjligheter till mer – inte ett hot mot det lilla de hade. Ytterligare reformer stärkte näringsliv, utbildning och kvinnors rättigheter.
Vad är dagens visioner i Gripenstedts anda? Är det mer räls? Mer handel? Inget fel i det. Tänk också på möjligheterna bortom dagens ordning på andra områden. Vi behöver en bättre fungerande arbetsmarknadslagstiftning. Gör också en rejäl omstöpning av skattesystemet. Visionen bör vara ett system som gynnar personlig förkovran och ekonomisk framgång för fler än bara de allra rikaste, ett system som samtidigt säkrar goda offentliga resurser. Det ger allt bättre möjligheter till ett bra liv för fler.