Spillrorna av Sahlins fiasko

Det är ingen överdrift att ­Socialdemokraterna upplever en kall första advent. Mona Sahlins misslyckande att formulera en trovärdig oppositionspolitik, och valförlusten som följde av hennes rödgröna fiasko, skakar arbetarrörelsen i dess grundvalar. Gårdagens opinionssiffror lär ge ­ytterligare sprickor i fasaden på ­sextioåttan.

Övrigt2010-11-27 05:00

Moderaternas framgångar bara fortsätter och fortsätter, fortsätter och fortsätter. I Synovates senaste mätning noterar M rekordhöga 37,5 procent. Samtidigt verkar Socialdemokraternas kräftgång vara utan slut. S får 27,7 procent och befinner sig långt bakom sina blå antagonister.

Det är en anmärkningsvärd utveckling. Klart är att stora delar av den europeiska socialdemokratin befinner sig under press. Inte ens finanskrisen, och den ökade osäkerheten i krisens spår, har resulterat i några vänstervindar. I Sverige förstärks socialdemokratins kris av en samlad borgerlighet. Socialdemokraterna har ännu inte lyckats slå hål på nya Moderaterna. Väljarkåren köpte aldrig den socialdemokratiska bilden av borgerligheten som kall och cynisk. Väljarna efterfrågade de socialdemokratiska alternativen. Och fick rödgröna kompromisser.
Det är alldeles för tidigt att räkna ut socialdemokratin. Socialdemokraterna är riksdagens största parti, Moderaterna har ingen tradition av väljarstöd över 35 procent. Mycket kan hända under mandatperioden. Däremot upplever Socialdemokraterna en unik kris. Väljarna kommer att vända partiet ryggen, så länge såren efter de senaste decenniernas vilsenhet inte är läkta.

Arbetarrörelsen lider av en identitetskris, nära sammanflätad med partiledarfrågan: innan Mona Sahlin valdes till partiledare, efterfrågade socialdemokratin en ledare som var allt utom Göran Persson. Det nya ledarskapet skulle vara lyssnande. När partiet nu söker Sahlins efterträdare, ropar många efter någon som är mer som Persson. Den nya versionen, av det nya ledarskapet, ska alltså vara mer som det gamla.
Arbetarrörelsen är hierarkisk till sin natur. Därför är det inte konstigt att partiet, och de potentiella väljarna, är splittrade. Förtroendevalda inom LO-kollektivet är medlemmarnas talespersoner. De sköter alla förhandlingar och åtnjuter hög status. Förtroendet har arbetarrörelsen inte lyckats förvalta. Och samtidigt var det inkännande ledarskap som lyfte Moderaterna, dömt att misslyckas för Socialdemokraterna.
Problemet är att ingen vågar säga att så var fallet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om