Till sist, efter flera års förhandlingar i EU, finns en överenskommelse. EU-länderna och EU-parlamentet har kommit överens om hur systemet för handeln med utsläppsrätter ska fungera efter 2020. Att det kommer bli dyrare att släppa ut koldioxid i takt med att utsläppsrätterna blir färre och priset höjs har stått klart sedan tidigare. Men nu står det också klart att större krav kommer att ställas på kolkraftverken i Europa.
– De har diskuterat det här i två år längre än vad det var tänkt. Det är glädjande att de har kommit i mål, säger Thomas Hörnfeldt.
Tidigare har stålbranschen och SSAB riktat hård kritik mot EU:s handel med utsläppsrätter eftersom det är begränsat till Europa och därför snedvrider konkurrensen. Men nu stödjer SSAB principerna med systemet som går ut på att de anläggningar som släpper ut mest koldioxid per producerad enhet också betalar mest.
Innebär det inte snedvriden konkurrens med resten av världen?
– Naturligtvis är det så om man ser det ur det perspektivet. Men vi tror att Europa måste gå före. Det är inga konstigheter, säger Thomas Hörnfeldt.
– Vi stödjer principerna fullt ut.
Enligt Thomas Hörnfeldt är principerna med handelssystemet "sunda".
– Att vi i Europa måste dra vårt strå till stacken stöder vi fullt ut.
Däremot finns en risk för snedvridning av konkurrensen inom EU, om enskilda länder väljer att kompensera elintensiv industri när kolkraften blir dyrare, säger Thomas Hörnfeldt.
Överenskommelsen innebär också att sjöfarten måste agera för att bära sin andel av utsläppen. Om det inte sker kommer EU att agera senast år 2023.