SSU måste tvätta den smutsiga byken offentligt
Ett enhälligt val av den nya ordföranden är inte tillräckligt för att återskapa förtroendet för SSU. Den stora utmaningen för den pågående SSU-kongressen är att visa upp ett ungdomsförbund som tar avstånd från fusk och mygel och som är beredd att ta konsekvenserna av sitt handlande. Men märkligt nog har varken avgående ordföranden, tillträdande ordföranden eller kongressombuden velat diskutera de skandaler som har skakat och näst intill ödelagt förbundet. Tvärtom försökte Anna Sjödin i sitt första tal som ordförande tona ner krisen och skylla den negativa bilden på media. Verkligheten är en annan sa hon. Inte heller kongressombuden har velat diskutera kärnfrågan. Den enda kritik som har framförts har riktats mot förbundsledningen och dess oförmåga att "hantera" media.
Att lägga all skuld på illvilliga journalister är ett gammalt trick som inte övertygar någon annan än de egna medlemmarna. Men krisen i SSU är inte enbart en intern angelägenhet. Den kan inte begränsas ens till den socialdemokratiska rörelsen som har skadats svårt av skandalerna. Krisen i SSU angår alla som tror att politiskt arbete i öppna organisationer är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Därför är det hög tid att de unga socialdemokraterna tvättar den smutsiga byken offentligt. Verkligheten är, Anna Sjödin, att SSU har tvingats skriva ner sitt medlemsantal med en tredjedel vilket betyder att man också borde lämna tillbaka en tredjedel av de bidrag som är baserade på antalet medlemmar.
Men Anna Sjödin säger att SSU måste gå vidare. Den väg man har valt är en annan. Interna diskussioner under våren har lett fram till en maktdelning som ska garantera båda falangernas positioner och maktintressen. Istället för att möta framtiden i en levande idédebatt ska man kvotera in lika många representanter från höger och vänster. Det kan bara leda till status quo.
Så jobbar vi med nyheter