Alla som svängt av vid någon av Autobahns alla rastplatser vet förmodligen vad jag pratar om. Toaletterna är så rena att man skulle kunna slicka toasitsarna, om någon nu bad om det. Toaletterna på vissa "raststätten" var dessutom så hightech att spolning, desinficering av toasitsar gick av sig själv – när man hittade rätt knapp vill säga. Resan som varade i drygt två och en halv vecka gick genom sex länder, inklusive Sverige. Gissa i vilket land det var skitigast?
Om jag fattat det hela rätt myntades begreppet Lort-Sverige i slutet av 30-talet av journalisten Lubbe Nordström som i en serie radioreportage skildrade dåtidens problem med trångboddhet och bristande hygien i Sverige. 75 år senare känns ämnet lika aktuellt. Trots att man nu numera kan göra skatteavdrag för städning ser det rent ut sagt för jävligt ut på många offentliga toaletter, på mackar, skolor eller på vissa krogar för all del.
Om RUT och andra heta valfrågor diskuterades det friskt om på torget förra onsdagen då jag och SN-fotografen Therese Jansson gjorde ett nedslag under två timmar. Där träffade vi även "Margareta" en snart nittioårig dam som gick runt till de olika valstugorna för att ta redan på hur de olika partierna förhåller sig till att införa allmän värnplikt igen. En fråga som hon tyckte skulle lösa båda arbetslösheten bland unga, samt få de unga att "veta hut".
Där kommer dagens nästa fundering. Vad fick de som gjort allmän värnplikt egentligen lära sig?
Min sambo som gjorde lumpen på 90-talet kan, trots att han passerat 40, inte bädda en säng ordentligt. Vi har haft tävlingar hemma om vem som stoppa i täcket i påslakanet snabbast. När jag är klar med mitt, har han oftast inte hittat hålet där täcket ska in. Samma sak när det gäller lakan. När han har bäddat rent i sängen, ligger oftast lakanet nere vid fötterna redan morgonen efter, för att han aldrig lärt sig att dra upp lakanet under madrassen ordentligt. Alla som vet hur man bäddar en säng fattar säkert vad jag pratar om. Ni andra kan hoppa över det här.
I dagens bilaga har även två av reklambyrån c/o Lönnströms medarbetare, en förstagångsväljare, samt en medelålders granskat ett urval av de lokala valaffischerna som just nu pryder gator och torg.
De fyra är rörande överrens: Att slentrianmässigt dra upp en blaffigt stor bild av en politiker med tillhörande klyscha, är lite som att dumförklara väljarna. Väljarna är smartare än så. Särskilt de unga hungriga väljarna som för första gången får rösta i år. Uppvuxna med internet är de vana att scanna av information och kritiskt granska det de ser.
Slutligen ett råd jag fick av en jättetrevlig tysk kvinnlig läkare som vi träffade under vår roadtrip i somras:
Innan hon bestämde sig för att äta på en restaurang, kollade hon alltid in restaurangens toalett. "Är det skitigt där så är det skitigt i köket också."
PS. Missa inte att spana in våra nya unga medarbetare som nu är på plats igen. Det är en ovanligt ung redaktion som tar vid i höst med fler högstadieungdomar än på länge. Alla har de sökt sig hit för att de brinner för att skriva och för att de är nyfikna. Lite trevande kan tänkas att det blir innan alla vågar ta för sig. Men räkna med busig läsning framöver.