Stadsjeeparnas tid borde snart vara förbi

Klimatstrategin har haft effekt men inte tillräckligt. För att uppnå det nationella målet krävs tuffare tag mot transportsektorn som fortsätter att öka utsläppen av koldioxid. I en rapport från Naturvårdsverket och Energimyndigheten som lämnades till regering i går föreslås bland annat att det ska bli dyrare att köra bensinslukande bilar och att reglerna för förmånsbilbeskattning ändras så att användaren själv får betala hela bensinkostnaden vid privat körning. Det är utmärkt.
För att uppnå det nationella målet ska utsläppen av växthusgaser i landet minska, för perioden 2008-2012, med 4 procent jämfört med 1990 års nivå. Koldioxidskatter har bidragit till att såväl jordbruk som industri och bostäder har minskat sina utsläpp. Men trots att transporterna står för 40 procent av de svenska utsläppen av koldioxid har detta varit en mer eller mindre fredad sektor.
Bränslesnåla fordon är enligt Vägverket på kort sikt det bästa sättet att minska utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken. Och drivmedelsbeskattning är i det närmaste ett perfekt styrmedel. Men hittills har regeringen duckat för mäktigare intressen.

En annan sak är att många av oss tycks ha en personlig, nästan trolsk, relation till bilen. När elpriserna går upp reagerar vi omedelbart och hittar på en massa fiffiga saker för att minska energiförbrukningen. Men när det gäller bensinförbrukning verkar inga reflexer fungera.
Trenden är i stället större och mer bensinslukande bilar och sportiga fartvidunder som axar från 0 till 100 kilometer på tio sekunder.
Självklart behöver vi bilen. Men det finns ingen vettig anledning att brumma fram i en stor bensinslukande jeep på stan.
En övergång till bensinsnåla bilar får även andra effekter, inte minst på samhällsekonmomin. Därför måste regeringen ha en långsiktig och tydlig strategi, och signalera åtgärder i god tid så att marknaden kan anpassa sig. Det är knappast en tillfällighet att förmånsbeskattningen av bilar har utformats på ett sådant sätt att de gynnar de stora svensktillverkade bilarna Saab och Volvo. Förändringar i regelsystemet kommer därmed att påverka sysselsättningen i vår egen bilindustri.
För att få de bästa effekterna och minska riskerna för snedvridning av konkurrensen finns förstås även på detta område ett stort behov av internationell samordning. Om 25 länder i EU bestämmer sig för att utmana bilindustrin skulle vi snabbt få fart på utvecklingen av miljövänliga bilar.