Starkt miljögift i naturhamnar
Det oerhört giftiga ämnet tributyltenn har hittats i naturhamnar längs den sörmländska kusten. Det visar en unik undersökning som länsstyrelsen gjort. Att ämnet finns spritt längs hela kusten känns oroväckande, säger Sofi Nordfelt på länsstyrelsen.
Giftet har redan i halter som ligger tusen gånger lägre visat sig ha effekter på vattenlevande snäckor.
Det är förmodligen det mest potenta gift människan har släppt ut. På västkusten har man gjort studier i marinor som visar att 80100 procent av alla honsnäckor byter kön och blir sterila och dör ut, säger Ingemar Cato, docent i marin geologi på Sveriges geologiska undersökning, SGU.
Tributyltenn finns inte naturligt i miljön utan är ett ämne som helt kan knytas till mänskliga aktiviteter.
Effekterna av giftet på både snäckor och andra vattenlevande djur är ännu så länge ett outforskat fält i Östersjön. Däremot anrikas giftet i näringskedjan, det har hittats i höga halter i valar och delfiner i andra hav. Prover har tagits på sediment i farleder i Östersjön, där man hittat rejält höga halter, giftet härleds då till trafik med större fartyg.
Men i naturhamnarna kommer nog giftet från småbåtstrafiken. Många kan ha använt båtbottenfärger med tributyltenn även efter att ämnet blev förbjudet, säger Ingemar Cato.
Han tror inte att halterna kan vara ett problem för människor, men däremot är det ett allvarligt hot för ett känsligt hav som Östersjön.
Det är en extra tuff stress på ett redan sargat hav. När vissa organismer slås ut innebär det att en del i näringskedjan slås undan, och det kan ge negativa effekter.
Nedbrytningen av giftet går går så långsamt att det nästan inte försvinner alls i sedimenten.
Att sanera naturhamnar från de giftiga sedimenten är inte någon lösning, tror varken Sofi Nordfelt eller Ingemar Cato.
Nej, det är omöjligt att göra något åt.
Däremot bör man titta på marinor och småbåtshamnar och försöka sanera där de värsta halterna finns, säger Ingemar Cato.
Länsstyrelsen ska sammanställa resultaten från sommarens undersökning i en rapport som troligen är klar i december.
Så jobbar vi med nyheter