I slutet på förra veckan fick hundratusentals högskolestudenter sina antagningsbesked i inkorgen. Flera av dem kände redan till resultaten. Några dagar innan hackades nämligen antagningens hemsida och beskeden läckte ut. Ett litet datorfel utnyttjades av smarta studenter.
Att databaser läcker är tyvärr ingen ovanlighet. I förra veckan var kritiken därför hård mot regeringens nya förslag att upprätta ett superregister under Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Känsliga uppgifter som etnicitet och fackligt medlemskap kan komma att ingå i databasen. I händerna på extremgrupper skulle ett läckage, liknande det från högskoleantagningen, få allvarliga konsekvenser.
Protester mot integritetskränkande förslag är inte ovanliga. FRA, datalagringsdirektivet, IPRED, ACTA, med mera har mötts med stora folkliga protester. I vissa fall har det mildrat förslagen, i andra stoppat dem helt. Det är bra. Men protesterna uppstår enbart när det är staten som agerar storebror.
Samtidigt pekar allt mer på att det stora integritetshotet snarare kommer från storföretagen.
Tidningen Forbes berättade tidigare i år om hur en pappa i USA fått information om sin dotters graviditet genom reklam från stormarknaden Target. Detta trots att dottern aldrig berättat för Target att hon väntade barn.
Förstagångsgravida är hett villebråd i reklambranschen eftersom invanda mönster då sätts ur spel och nya vanor kan formas. Target ville nå den gruppen före alla andra och, som exempelvis ICA i Sverige, satt de med detaljerad information över sina kunders inköp. Med hjälp av skickliga statistiker identifierades de gravida redan i början graviditeten, ibland innan de ens hunnit berätta för sina anhöriga.
Vissa av dem underrättades därför av reklamen som damp ner genom brevlådan.
Våra matinköp berättar mer om oss än vi tror, liksom våra Google-sökningar eller vår internethistorik. Många företag sitter med uppgifter som kan förvandlas till skrämmande korrekt information om våra liv. Till skillnad från statliga register är de både mer detaljerade och mindre reglerade.
Storebror heter oftare Facebook, Google och Ica än FRA och IFAU. Kampen mot statlig övervakning är viktig, men integritetshotet från det privata näringslivet får inte glömmas bort.