Sverigedemokraternas beslut att lämna den gemensamma gudstjänsten i Storkyrkan var ett grovt etikettsbrott. Om SD:s taktik ska vara att lämna rummet, varje gång partiet inte anser sig rättvist behandlat, är man inte moget för sin riksdagsplats.
Däremot bör traditionen att inför riksmötets öppnande genomföra en gudstjänst i Storkyrkan ifrågasättas. Sverige har ingen statskyrka. Vi lever i en liberal demokrati i vilken politiken är, och ska vara, skild från religionen. Ingen trosuppfattning bör sättas före någon annan.
Den svenska demokratin ska vila på fast grund. Statsminister Fredrik Reinfeldt inledde sin regeringsförklaring med att förklara att ingen röst är mer värd än någon annan. Det var statsministerns kraftfulla markering av att vi lever i ett land präglat av frihet, öppenhet och alla individers lika värde.
Precis som i valrörelsen ägnade Reinfeldt annars största delen av sin tid åt att poängtera vikten av ordning i, och ansvar för, statsfinanserna. ”Få klyftor i samhället är så stora som klyftan mellan dem som arbetar och dem som saknar jobb”, konstaterade statsministern.
Arbetslinjen är grunden i Alliansens politik. Som väntat öppnade Fredrik Reinfeldt för en rad fortsatta skattelättnader i breda inkomstgrupper – när ekonomin tillåter.
I regeringsförklaringen uttryckte statsministern även ambitionen att höja skiktgränsen för den statliga inkomstskatten. Det är en fortsatt liberalisering av ekonomin, vilken lär stimulera det svenska företagsklimatet.
Särskilt glädjande är att statsministern i sin regeringsförklaring så tydligt lyfte ett antal profilerade centerfrågor: rot- och rutavdragen, de gröna näringarna och satsningar på matlandet Sverige. Samtliga är viktiga komponenter om regeringens politiska mål ska vara att skapa likvärdiga förhållanden i olika delar av landet. Här får nyinrättade landsbygdsdepartementet tydliga riktlinjer och ramar för sitt arbete.
Reinfeldt lyfte dock blicken från landsbygden och tog även upp integrationsproblemen i svenska förortsområden. Här krävs en kraftfull satsning, om regeringen ska bryta den negativa spiralen. Statsministern presenterade inga lösningar – men tog bland annat upp förslaget om ekonomiska frizoner i förorterna.
I just integrationspolitiken behöver statsministern och Alliansregeringen bli mer trovärdig än så. Det räcker inte med att införa särlagstiftning om man vill komma till rätta med en för Sverige så avgörande framtidsfråga.