Större klasser väntar Trosas skolor
Räkna med färre lärare och större klasser i Trosa kommuns skolor nästa år. Mellan åtta och tio anställda måste bort om ekonomin ska gå ihop.
Det är skolchefen Eva Stormgaard som räknat på hur mycket skolorna måste dra ner för att klara budgeten. Ändå såg läget mörkare ut i våras, tycker hon.
Då hade vi indikationer på att ett 25-tal tjänster måste bort. Sedan dess har kommunfullmäktige skjutit till 6,7 miljoner för att mildra effekterna.
Det finns flera orsaker till att det blivit som det blivit, menar skolchefen.
En av dem är Wärnersonpengarna, öronmärkta statsbidrag som kommunerna skulle använda för att öka antalet vuxna i skolan. Men för tre år sedan minskade Trosa på personalen under det så kallade mindre-merprojektet.
Antalet anställda hamnade under det antal vuxna per elev som var minimikravet för att få del av slantarna. Trosa tvingades betala tillbaka.
De fyra miljoner Trosa i dag får i statsbidrag räcker bara till att täcka kostnadsökningarna för de många högstadie- och gymnasieeleverna. De är ytterligare en anledning till kommunens problem, menar Stormgaard. Barnkullarna var stora åren runt 1990. De går nu på högstadiet och gymnasiet där de kostar som mest.
Men varför upptäcks problemen först nu, när knappt en månad återstår till vårterminen?
Egentligen skulle fullmäktige ha tagit budgeten i juni, men det skedde inte förrän i oktober. Det blev kort tid att göra en internbudget på. Inte förrän nu ser vi hur det exakt slår på varje skola.
Och nu måste alltså lärare och elever ta konsekvenserna. Exakt vad åtstramningen kommer att innebära i minskad personal är ännu oklart. Beroende på vilka som tvingas gå, och vad de tjänar, kan det handla om totalt mellan åtta och tio anställda i hela kommunen.
Några får gå under våren. Resten av anpassningen sker under hösten. Flera vikariat och tidsbegränsade anställningar har redan avslutats, säger Stormgaard.
För oss innebär det troligen att vi blir av med människor som hunnit knyta an till barnen. Det här är inte att sätta eleverna i främsta rummet, säger Karin Hållbus.
Så jobbar vi med nyheter