Mona Sahlin lider av sitt låga personliga stöd. Även om hon verkar hittat mer rätt i sin roll sedan det internt hyllade Första maj-talet i Malmö får hon bara en chans. Om Socialdemokraterna inte återtar makten i september 2010 är hennes partiledarskap slut. Sahlin – och hennes närmaste medarbetare – slåss inte bara för ett maktskifte. De slåss för sina politiska liv.
I det läget måste leden slutas. Kritiken mot Socialdemokraternas uppgörelse med Miljöpartiet har delvis tystnat. Ändå visar partiledningens svårigheter att övertyga Socialdemokraternas vänsterfalang om det rödgröna samarbetet vilken ideologisk klyfta som finns inom arbetarrörelsen. Klyftan mellan höger och vänster är betydligt djupare än den till viss del felaktiga bilden av fraktioner mellan norr och söder, glesbygd och stad.
Mona Sahlin gör rätt som vänder sig mot den breda medelklassen i storstäderna. Storstadsregionerna driver Sveriges tillväxt. Redan i dag bor hälften av svenskarna i storstäder. Om 25 år är siffran ännu högre. Vill Socialdemokraterna fortsätta vara landets största parti har man inte råd att förlora de regioner i vilka flest människor lever och verkar.
Jobbkongressens betoning av kreativa yrken – i kombination med en höjning i a-kassan – kan mycket väl tilltala välbetalda konsulter i reklambranschen som under finanskrisen har fått se uppdragen försvinna. Men det finns en gräns för hur mycket Sahlin kan medelklassifiera Socialdemokraterna. I vänsterorienterade arbetarekommuner som – ironiskt, javisst – Stockholm och Malmö är motståndet till exempelvis vinstutbetalningar i välfärdsföretag stort.
Storstadsdistrikten försvårar alltså partiets storstadspolitik. I en motion till jobbkongressen kräver Stockholms arbetarekommun bland annat att möjligheten att ”ringa in” vikarier ska minska. På vilket sätt hjälper en sådan motion entreprenörer att skapa fler arbeten? Tillfällig anställning är väl bättre än ingen anställning?
Inte ens en flygplatsterminal till kongresshall kan dölja att Socialdemokraternas tillväxtpolitik ännu saknar luft under vingarna.
Storstäderna kan fälla storstadspolitiken
Foajén har flygplatskänsla. Stora marmorgolv, stålrör i taket och en säkerhetsvakt vars huvuduppgift inte borde vara att tömma min väska. Tyvärr saknas taxfree-butikerna. Å andra sidan för ombuden som tränger sig förbi i kön tankarna till en fredagskväll på Viking Line.När Socialdemokraterna i dagarna samlas till jobbkongress i Älvsjö lämnas inget åt slumpen. Allt måste gå rätt. I onsdags när Mona Sahlin höll sitt invigningstal satt Norges statsminister Jens Stoltenberg och Islands statsminister Johanna Sigurdardottir vid sidan av. Deras support var bara ett i raden av försök att ge ifrågasatta Sahlin mer statsmannatyngd.
Så jobbar vi med nyheter