Svag skolledning

Elevdemokrati är fortfarande bara ord på papperet. Det fungerar bättre i förskolan än på gymnasiet, konstaterar Skolverket, som i går redovisade de första resultaten av utbildningsinspektionen på nationell nivå. Den viktiga frågan om hur skolan ska styras har hittills bara skapat oro och osäkerhet i verksamheten. Många rektorer fungerar mer som administratörer än som pedagogiska ledare. Det kommer inte som någon överraskning att brister i skolledningen går ut över de svagaste eleverna som inte får det stöd som de har rätt till.
Lösningen är inte att återgå till ett system där rektor bestämmer enväldigt. För att leda med framgång gäller i alla sammanhang att man har så många som möjligt med sig och att alla känner delaktighet. Försök visar att man kan stärka såväl skolledningarna som inflytandet bland elever, personal och föräldrar, genom att tillsätta lokala styrelser på skolorna. För att inflytandet ska bli reellt och meningsfullt krävs ett engagemang från de kommunala skolstyrelserna där politikerna måste ge bort lite av sin egen makt.