Det man ganska snabbt lärde sig var att enbart sanering av gamla regelverk inte räcker. Den som verkligen vill se resultat måste sitta som en igel på departement och myndigheter för att det inte ska tillkomma nytt krångel.
Bara det faktum att regelbördan faktiskt minskade mellan 2006 och 2010 var ett historiskt trendbrott. Det motsvarade närmare sju miljarder kronor i sänkta kostnader för företagen. Men den här mandatperioden kommer inte 7,3 procents minskning att trösta särskilt många.
2012 ska regeringens mål att minska företagens administrativa regelkostnader vara uppnått. Under de gångna fyra åren lärde man sig ett antal läxor – bland annat att 53 procent av regelbördan har sin grund i
EU-regler – men det lanserades också ett antal förenklingsåtgärder, närmare bestämt 1150 stycken. Även om alla inte har fått genomslag än, så var det ändå inte tillräckligt.
I våras konstaterade en arbetsgrupp inom Alliansen att det kommer att krävas kraftfulla insatser de kommande åren för att nå 25-procentsmålet. Exempelvis efterlyser Näringslivets regelnämnd ett gemensamt register för företagsdata, för att samma uppgifter inte ska behöva lämnas in flera gånger. Där finns som synes att göra.
Om en fjärdedel av den byråkrati som belastar företagen skulle plockas bort, vore det en radikal förändring i de flesta företagares vardag. För en näringsminister och ett Centerparti som vill göra ett tydligt avtryck i ett av de skyltfönster i regeringspolitiken som man förfogar över, är det ett närmast livsviktigt arbete.