Svårt att identifiera skelett
När delar av ett skelett hittades i Sundsvall kom ett utlåtande från rättsmedicinska avdelningen i Umeå efter en dryg vecka. I Sörmland dröjde beskedet nästan en månad.
I mitten av augusti hittades delar av ett skelett på en strand utanför Sundsvall. Susan Sprogøe-Jakobsen är chef och överläkare på rättsmedicinska avdelningen i Umeå och var den som undersökte delarna.
Efter att ha tittat på benen kunde hon göra en bedömning om att det troligen rörde sig om en kvinna och att hon troligen var mellan 20 och 40 år gammal när hon dog. Mer kunde Susan Sprogøe-Jakobsen inte säga om fyndet. Helt säker på kön och ålder kan man nämligen inte vara förrän kroppen är identifierad.
Det är faktiskt ett stort pussel att få i hop det, säger Susan Sprogøe-Jakobsen.
Det första hon gör vid undersökningen är att rengöra benen och därefter värdera dem. Vissa punkter på skelett kan ge indikationer på ålder och om det har tillhört en man eller kvinna.
Om det handlar om ett helt skelett läggs det upp för att se om några ben saknas. Det är viktigt att notera vilka i så fall.
Så att man inte tror att det är en ny kropp om fler ben hittas i skogen.
Rättsmedicin letar också efter skador på skelettet.
Det finns nästan alltid skador på benen, men det kan vara djur som har gnagt på dem. I så fall brukar det synas.
Skador som har orsakat döden undersöks också. Men långt i från alla dödsorsaker går att spåra i skelettet. Skottskador i kraniet syns ofta, liksom kraftiga hugg med kniv eller yxa.
Men om någon har dödats av en kniv i bröstkorgen behöver det inte synas på skelettet. Samma om någon har strypts eller förgiftats.
Efter värderingen sågas en bit av benet bort med elektrisk såg för att skickas till rättsgenetiska institutet i Linköping.
Det är en bit på tre gånger tre centimeter eller kanske fyra gånger fyra. Det beror på hur bra bevarat benet är. Ju sämre bevarat desto större bit.
I Linköping tas DNA-profilen fram. Sedan tsunamin har det utvecklats metoder att göra detta rutinmässigt, något som var betydligt mer komplicerat tidigare. Men inte heller DNA-profilen ger något svar på om det är en man eller kvinna, utan den kan snarast liknas vid ett fingeravtryck. Unikt för varje person, men först när personen har identifierats går det att avgöra ålder och kön.
Bästa sättet är att få en matchning, före det är det gissningar, säger Susan Sprogøe-Jakobsen.
När DNA-profilen är gjord är det polisens uppgift att matcha den med försvunna personer.
Så jobbar vi med nyheter