Svensk pizzakultur finns den?
De yngre generationerna som är uppväxta med pizza kan nog lätt tro att rätten alltid har funnits i Sverige, medan många äldre fortfarande kan minnas sin första pizza. I en utställning på Arbetets museum i Norrköping visas pizzans resa från något exotiskt till en helt vardaglig företeelse.
Den första pizzerian öppnades 1968, och åren därefter fick brödbiten med tomatsås, ost och olika fyllningar sitt stora genombrott. Sedan dess har pizzan utvecklats i det oändliga.
Det finns någonstans mellan 2500 och 3000 pizzerior i Sverige, en nivå som har legat konstant de senaste tio åren. Men det har börjat dyka upp vedugnspizzerior, med flashiga ingredienser som mozarellaost, ruccolasallad och parmaskinka och som marknadsför sig som äkta italienska pizzerior.
Då frågar man sig direkt vad det andra vi har ätit är. Det måste ju i så fall vara svensk pizza, säger Mårten Mellberg, utställningsproducent på Arbetets Museum.
För faktum är att det har skapats en svensk pizzakultur. Det finns cirka 30 namn som förekommer på menyer runt om i landet. I de flesta fallen har pizzorna också samma ingredienser, medan det i andra fall handlar om ett populärt namn. Gudfadern, Don Tommaso och Mafioso är sådana exempel.
Det här med ingredienser är intressant. Det finns tillexempel fler pizzor som innehåller bearnaisesås än oliver. Och kebabpizzan, den är typiskt svensk.
För att göra den här utställningen har man samlat in menyer från stora delar av landet. Dessa har sedan matats in i en databas som utgör kärnan för utställningen.
Vi har också porträtterat sex personer som arbetar på pizzerior för att uppmärksamma deras yrke.
De som arbetar på pizzerior är ju någon slags ny arbetarklass kan man säga, säger Mårten Mellberg.
I anslutning till utställningen finns också fotografen Eva H Smiths bild-serie Nästan hemma där hon har besökt 300 pizzerior i hela landet för att fotografera inredningen. Pizzerior har som bekant en minst sagt spännande inredning.
Så jobbar vi med nyheter