Svensken har tappat sin krona

Ibland är sambandet mellan nyheter tydligare än vanligt. I helgen valde Ekot att toppa med semester- och valutaprojekt. Rekordmånga svenskar kommer i sommar att semestra i Sverige. Rekordmånga svenskar är positiva till euron. Motsägelsefullt? Inte särskilt.
Enligt en ny opinionsundersökning, beställd av SVT och levererad av Sifo, säger 47 procent av väljarna ja till euron. 45 procent är emot och åtta procent uppger att de inte vet hur de skulle rösta vid en ny folkomröstning. Nästan en av tio är alltså fortfarande osäker.
Tendensen är däremot säker. Stödet för euron ökar. Det har gått fem år sedan folkomröstningen. Väljarna visste vad man hade, inte vad man skulle få. Osäkerheten var en av anledningarna till varför kronan gick segrande ur valutavalet.
Vi valde kronan, vi valde bort euron. Åren efter folkomröstningen gynnades vår export av att Sverige stod utanför eurosamarbetet. Ekonomin växte, tryggheten ökade. Men nu är osäkerheten tillbaka. I finanskrisens dagar finns begränsat med länder att exportera till.
Den svagt värderade kronan ger en stukad bild av Sveriges betydelse. Precis som fastighetskrisen omprövade vår syn på EG, håller finanskrisen på att ompröva vår syn på EMU. När semesterfirarna får hålla tillgodo med Liseberg lär fler och fler ställa frågan: hur blev Sverige ett lågkostnadsnöje?
När genomsnittsinkomstagaren inte längre kan spendera två semesterveckor i Grekland börjar han eller hon att leta syndabockar. Kronan står först i raden. Ingen vill känna sig fattig, särskilt inte om man har arbete och inkomst. Motivet till varför eurostödet svänger är alltså lika mycket psykologiskt som ekonomiskt.
Fortfarande finns politiska frågetecken kring hur det förändrade väljarstödet kommer att tacklas. Det rödgröna samarbetet har, som brukligt, fastnat i en återvändsgränd. Euron skär dessutom som en kniv rakt igenom Socialdemokraterna. Partiledningen är för, kärnväljarna emot.
Liknande är läget inom Centerpartiet. Hittills är det enbart Folkpartiet som vågar lyfta frågan om en ny folkomröstning. Statsminister Fredrik Reinfeldt står fast vid beslutet att respektera omröstningens resultat. Men Alliansregeringen torde ha goda förutsättningar att driva frågan.
Centerns partiledning klarar av att vrida den interna debatten till ett mer eurovänligt tonläge. Däremot bör man inte göra det utan belöning. En tänkbar regeringsuppgörelse är ja till folkomröstning, ökad flexicurity. Uppgörelsen skulle gynna svenskens ekonomi både hemma och på semestern.