Sverige är en liten fisk i säkerhetshavet

Al-Qaidas första riktigt framgångsrika attentat var ambassadsprängningarna i Kenya och Tanzania 1998. Attackerna mot amerikanska intressen på afrikansk mark krävde fler än 200 dödsoffer och blev starten för den internationella tidsepok i vilken vi ännu lever. Kriget mot terrorismen började långt innan tornen föll.

Ingen bör ifrågasätta behovet av säkerhet runt amerikanska, brittiska eller israeliska ambassader. Även i Sverige finns ett säkerhetshot mot sådana byggnader, som måste tas på största allvar. Sverige är inte förskonat från internationell terrorism: bevis finns över hur somaliska al-Shabab rekryterat jihadister i svenska miljonprogram.
Säpo jagar inte hjärnspöken. Den amerikanska ambassaden i Stockholm har sökt, och fått, tillstånd för att bedriva kameraövervakning i direkt anslutning till ambassadbyggnaden.
Övervakningen kan över huvud taget inte betraktas som kontroversiell. Det vore naivt att tro att USA saknar fiender.
Vad som finns anledning att ifrågasätta är misstankarna om att den amerikanska ambassaden har ägnat sig åt registrering av svenska medborgare. Om ambassadpersonalen använt säkerhetskameror, för att undersöka vem som till exempel deltar i demonstrationer utanför den amerikanska beskickningen, kan USA ha kränkt demonstrationsfriheten.

Misstankarna gör en förundersökning mer än välkommen. Däremot bör vi inte förvänta oss att förundersökningen kommer leda till något mer än principiella uttalanden.
Sverige tillhör USA:s allierade i kriget mot terrorismen – oavsett om Säpo har känt till säkerhetsrutinerna runt den amerikanska ambassaden, eller inte.
Justitieminister Beatrice Ask (M) har ingen makt att göra sig obekväm i amerikanska ögon. Den konspiratoriskt lagda kan i stället ifrågasätta varför Sverige fick hem Mehdi Ghezali från Guantanamo och konstatera att Annika Östberg inte tillhört årets sommarpratare i SR utan amerikanernas goda minne.
Sanningen är enkel: Sverige är en liten fisk i det internationella säkerhetshavet.
Vi kan fortsätta intala oss själva att Sverige är neutralt – men den svenska neutraliteten är bara en papperstiger. Kriget mot terrorismen berör oss alla. Och vi blev inte ens tillfrågade.