Gripen är ett fabeldjur, delvis örn delvis lejon, som ståtar i både Södermanlands och Östergötlands landskapsvapen. Gripen heter även flygvapnets stolthet, JAS 39. Namnet på denna stridsflygets lejonörn avslöjar dess användningsområden, Jakt, Attack, Spaning. När Sverige skickar JAS-planet till Libyenkonflikten får det bara jaga och spana. Attack är uteslutet.
Statsminister Fredrik Reinfeldt lät vid presskonferensen antyda att regeringen hade kunnat tänka sig ett mer omfattande uppdrag för det svenska stridsflyget. Socialdemokraternas uttalade motstånd mot attack-möjligheterna avgjorde frågan.
Statsministern leder en regering i minoritet, tydligare än så blir det inte. Vill regeringen ha majoritet för Libyeninsatsen måste den kompromissa.
Urban Ahlin, Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson säger så här till Svenska Dagbladet: ”Vi vill inte ha en situation där ett svenskt flygplan kan attackera ett mål på marken och det leder till att civila dödas.” Underförstått, den risken får någon annat stat ta.
Ingen vill att civila ska komma till skada, men beslutet har en tydlig baksida. Om ett svenskt stridsflyg genom en attack mot ett mål på marken kan förhindra att civila kommer till skada, så får det ändå inte ingripa. Denna begränsning är direkt beklaglig.
Trots det är beslutet om ett svenskt deltagande välkommet i sig. Sverige är med och tar ansvar. En följd är att Sverige kryper närmare försvarsalliansen Nato. Samordning av insatser sker nu i såväl Afghanistan som i Libyen. Med såväl regeringens som Socialdemokraternas välsignelse.
Det må framstå som en subtil förändring, men det är inget annat än verklighetsanpassning.