Men en decembernatt för snart tio år sedan visade det sig att de hade fel. Då stod de på Bromma, i svenska handfängsel och väntade på att överlämnas till amerikanska agenter. Som i sin tur flög hem dem till Egypten. Två demokratier som samarbetade för att hjälpa en hårdför diktatur, allt i terroristbekämpningens namn. Elfte september förändrade allt, sade jänkarna.
Men den egyptiska tortyren var sig lik.
Den så kallade Egyptenaffären är fortfarande en svart fläck för den svenska staten. Efter påtryckningar från USA godkände den dåvarande S-regeringen att Agiza och Alzery skulle avvisas. Anmärkningsvärt är att USA också skötte själva avvisningen, på svensk mark.
Mänskliga rättigheter skulle säkerställas genom att Egypten lovade att inte använda tortyr. Ett löfte som inte backades upp med några konkreta åtgärder, som inte var värt mer än pappret det var skrivet på.
Såväl konstitutionsutskottet som FN:s tortyrkommitté prickade regeringen.
I svallvågorna av den egyptiska revolutionen släpptes Ahmed Agiza i veckan fri. Liksom många andra som fängslades under Mubaraks tid bedömdes straffet vara både orättfärdigt och ogrundat.
Nu vill Agiza flytta hem till Sverige. Där bor hans familj, fru och sex barn. Alla pratar svenska och har i över ett decennium byggt upp sina liv i vårt land. Trots att Sverige erkänt att avvisningen var felaktig är det ändå inte säkert att Agiza får stanna.
Senast för två år sedan sade Säpo nej, då av säkerhetsskäl. Detaljerna är hemligstämplade. Självklart ska personer med terroristanknytning kunna avvisas. Men det ska ske genom en öppen och rättvis prövning och ska alltid vägas mot alternativet. Vad som sker om de skickas tillbaka.
Visserligen har svenska staten redan försökta botgöra sitt misstag. Agiza har fått ersättning med tre miljoner kronor. Men ingen pengingsumma i världen kan tvätta bort den svarta fläcken från när terroristnoja, och vänskapliga förbindelser med stormakter, blev viktigare än mänskliga liv.
Tre miljoner är mycket pengar, men inte för brutna drömmar, tio års fångenskap och tortyr.
Det minsta Sverige kan göra idag är att låta Agiza återförenas med sin familj. Får han avslag igen vore det ett ytterligare straff, för en man som vårt land redan står i oersättlig skuld till.
Sveriges svarta fläck
Ahmed Agiza och Mohammed Alzery flydde från en brutal och repressiv egyptisk regim. Under Mubaraks ledning dömdes meningsmotståndare av specialinrättade krigsdomstolar, med tortyr och misshandel som standardmedel för att tvinga fram bekännelser. I Sverige trodde Agiza och Alzery att det fanns en fristad.
Så jobbar vi med nyheter