Syna svensk grundlag
Framgången för den EU-skeptiska Junilistan ökar trycket på en folkomröstning om EU:s nya grundlag. SVT:s väljarundersökning som genomfördes i samband med valet, visar att en majoritet av de som röstade vill ha en folkomröstning.
Normalt är det diplomater som tar fram underlag inför regeringarnas avslutande förhandlingar. Denna gång har man för första gången låtit ett öppet konvent arbeta i över ett år. Det har gett möjlighet att diskutera frågorna öppet i varje parlament och i andra forum inför den avslutande processen. Nu har regeringarna tagit över resultatet. Om EU:s 25 medlemsstater kan enas om ett nytt fördrag, är det varje lands parlament som sedan bestämmer om man för egen del ska godkänna förslaget utifrån respektive lands regelverk.
De som förespråkar en folkomröstning bör å sin sida redogöra för vilka frågor som i så fall ska ställas och hur svaret ska tolkas. Vad innebär ett ja eller nej till fördraget? Innebär ett nej ett ja till Nice-fördraget? Om det blir ett nej, vad är det då som majoriteten är missnöjd med? Ska ett nej tolkas som att Sverige ska lämna EU?
Samtidigt som många kräver folkomröstning om det nya fördraget i EU pågår en översyn av den svenska grundlagen. Trots att svenska statsvetare konstaterar att de fyra grundlagar vi har är svårtydda och knappt läsbara och saknar ansvarsfördelning mellan vad som är statens ansvar, landstingens och kommunernas är det hittills inte någon som har krävt folkomröstning om den svenska grundlagen. Med det intresse som finns för konstitutionella frågor borde man, precis som i EU, bilda ett konvent.
Så jobbar vi med nyheter