Tarja Halonen står påmedel-Koskinens sida
När Tarja Halonen valdes till president för sex år sedan var det många som ville ha en kvinna på posten. Kvinnoorganisationer i alla politiska läger förordade Halonen. Den här gången verkar inte kvinnosaken ha haft någon stor betydelse i valkampanjen. Tarja Halonen har under sin första period visat att könet inte spelar någon roll. En lång tradition av enbart män på den prestigefyllda presidentposten är definitivt bruten.
Det finns andra förklaringar till att Halonen har blivit en av Finlands mest populära presidenter. En är, hur paradoxalt det än kan låta, att hon inte har lika mycket makt som sina företrädare. Länge hade presidenten den grannlaga uppgiften att upprätthålla goda relationer med Sovjetunionen. Efter 2000 då den finska författningen skrevs om och förnyades har parlamentarismen stärkts och presidentämbetets makt minskat.
Halonen var den första presidenten vars befogenheter i inrikespolitiken togs bort och som även fick mindre att säga till om på det utrikespolitiska området. Presidenten och regeringen grälar fortfarande om hur Finlands medlemskap i EU ska hanteras.
Tarja Halonen har dock inte varit sen att utnyttja det faktum att hon är president men utan politiskt ansvar för inrikes frågor. Hon har gladeligen ställt sig på medel-Koskinens sida när den finska regeringen har tvingats ta krafttag för att ställa om politiken, vilket man har gjort till skillnad från den svenska regeringen. En rad genomgripande och ibland smärtsamma reformer har på kort tid gjort Finland till en av världens mest konkurrenskraftiga ekonomier.
Tarja Halonen är en president av sin tid. Hon har begränsade befogenheter men vet hur en ensamstående mamma har det. Därför får hon också folkets starka stöd. Det är däremot långt ifrån säkert att hennes agerande stärker hennes ställning i politiska kretsar i övrigt.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!