Tårta och kaffe på 40-årsdagen
Den 4 november 1965 satte sig Kurt Lagerlund bakom bussratten och körde sin första tur med passagerare. Det var mellan Oxelösund och Flen.
Jag såg en annons i SN och åkte till TGOJ:s kontor vid Idbäcken. Där tyckte man att jag skulle åka till huvudkontoret i Eskilstuna vilket jag gjorde samma dag. I Eskilstuna tyckte personalchefen att jag skulle göra en läkarundersökning. Nästa dag kunde jag börja jobba.
Det känns bra, men det känns konstigt att det gått så fort och att det blivit så många år. Jag tycker att det inte alls var så länge sedan jag satte mig i den första bussen.
Bussarna på 1960-talet var tuffare att köra. Chauffören fick dubbeltrampa vid växlingen och hade ingen hjälp av servo, exempelvis.
Det fanns ju inte heller kommunikationsradio så om det hände något fick man försöka ordna det själv. I dag, med alla elektronik, kan man ju inte göra någonting.
Det har hänt mycket på den tekniska sidan. Bussarna har blivit större och längre.
Men det går som en dans att köra, tycker Kurt. Visst, större, men inte svårare och man tar sig fram ganska bra, även med tanke på alla farthinder och rondeller som byggts i stan.
Men passagerarna är ungefär likadana som tidigare, menar han. Jag tror inte jag varit osams med någon, det har löst sig om det blivit problem.
Däremot tycker han nog att trafikmiljön har blivit kärvare. Förr respekterade andra trafikanter bussarna.
Det gör man inte nu. Man tränger sig före och bryr sig inte.
Numera kör Kurt servicelinjen mjuka linjen sedan många år. Har slutat med nattarbete.
Jag tycker om att köra mjuka linjen med alla äldre, säger han. Vi har ett system här på företaget där man får söka tjänster. Jag har kört alla sorters linjer, skolbussar och handikappkörningar. Men jag har bara kört några få tvåtredagarsresor med turister.
Genom åren har företagen han jobbat för ändrat namn, TGOJ, SLT, Näckrosbuss och nu Busslink.
Alltid vänlig och snäll, sägs om Kurt.
Det är i jobbet det, hur är det på fritiden?
Jag har dömt fotboll, i gärdsgårdsserien, och var alldeles för snäll, säger han. Jag är fortfarande intresserad av fotboll men numera blir det inte av att gå. När man slutar kommer man ifrån det rätt fort.
Det är barnbarnen som tar upp fritiden. Dessutom är han vice ordförande i diabetsföreningen i Nyköping även om han inte har diabetes själv.
Fyrtio år är en lång tid.
Ja, men jag tycker att det är kul. Jag har aldrig tyckt att det varit tråkigt att gå till jobbet trots att det varit tidiga morgnar. Man kommer underfund ganska snabbt om man trivs.
Så jobbar vi med nyheter