Skillnaden är ungefär tio tusen. Det finns alltså tio tusen människor som har läst om den polisanmälda gruppvåldtäkten – men aldrig tagit del av polisens slutsats.
Det här stämmer till eftertanke. Borde SN aldrig ha publicerat artikeln om att polisen fått in en anmälan om gruppvåldtäkt?
För mig är svaret givet: Vi ska publicera men vara noggranna med orden och inte slå fast att brottet har ägt rum. Och vi ska berätta om det visar sig att polisanmälan var felaktig.
Siffrorna reser även andra frågor. Varför är det fler människor som läser att det har gjorts en polisanmälan om gruppvåldtäkt, än som tar del av det lugnande beskedet att en sådan aldrig ägt rum?
En förklaring är de mörkerkrafter som utnyttjar den här typen av artiklar för politiska syften. En artikel om en påstådd gruppvåldtäkt delas flitigt på olika rasistiska forum. Och där slår man inte bara fast att händelsen har ägt rum, utan slår även fast att de skyldiga måste vara invandrare.
En artikel som visar att det aldrig har ägt rum någon gruppvåldtäkt passar inte mörkerkrafternas agenda. Rasisterna vill inte dela en artikel som visar att det inte finns några skyldiga – de lämnar hellre sina följare i okunskap.
Just nu: 14 229 mot 4 346.