Tjänstesektorn kan göra oss alla en tjänst

Om utrikesminister Carl Bildt fått namnge budgeten hade han kunnat återanvända ett av sina egna bevingade uttalanden: jobb, jobb, jobb i stället för bidrag, bidrag, bidrag. Alliansregeringens och finansminister Anders Borgs förstlingsverk heter i stället Fler i arbete mer att dela på. Det är en ekonomisk politik för jobb, för företagande och entreprenörsanda. Samhället är beroende av människors vilja att arbeta, människors idérikedom och mod att ta risker för att lyckas.
Den första alliansbudgeten ger mer kvar i plånboken för alla som förvärvsarbetar. Ett viktigt centerförslag har därmed blivit officiell regeringspolitik.
Men var ska de nya jobben komma? Svaret är: Främst i de små och medelstora företagen. Alliansen kalkylerar med störst effekt i tjänstesektorn. Denna budget är bara början. Nästa led innehåller skattereduktionen för hushållsnära tjänster (1/7 2007) och borttagande av arbetsgivaravgifter i tjänstesektorn (1/1 2008). Svarta och gråa jobb ska bli vita och nya jobb ska skapas av ökad efterfrågan när folk får mer kvar i lönekuvertet. Tjänstesektorn ska göra oss alla en viktig tjänst. Men regeringen sätter också tuffa, tydliga prestationskrav på arbetsförmedlingar och försäkringskassor för att få tillbaka människor i egen försörjning.

Med budgeten kommer också ett par handtag för att vässa myndighetsstrukturen. Djurskyddet blir kvar, men myndigheten läggs ned. Så även Integrationsverket och Arbetslivsinstitutet. Alliansen lovade att noga se över Myndighetssverige i valrörelsen och levererar nu de första beskeden. Fler är att vänta.
Med östsörmländska glasögon på, är det utmärkt att alliansregeringen skrotar flygskatten, vilket gynnar Skavsta. Men hur påverkas Ostlänken av att regeringen skrämts av stora kostnadsökningar för projektet Citybanan och sagt stopp? Budgeten säger inget. Ett raskt besked från infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) är ett måste.

Som helhet är det en bra budget efter tio dagars intensivt arbete av den nya regeringen. Med den effektiviteten kommer man långt.
I vårt samhälle har trygghet alltför ofta definierats som enorma transfereringssystem, där staten tar och ger. Regeringen vill nu sätta bilden av vad som egentligen utgör grunden för all välfärd. I ett samhälle med framtidstro måste människor känna att verklig trygghet finns i egen försörjning, på en fungerande marknad. Detta är budgetens egentligen viktigaste budskap.