Träning förändrade systrarnas liv
Två systrar, två problem, en lösning. Anne Jahnke hade problem med vikten, Paula Ahven var trött och sliten egenföretagare, båda började träna. Nu drygt fem månader senare har de förändrat sina liv så mycket att problemen är på väg att försvinna.
Skillnaden är markant sedan de för första gången satte sin fot på gymmet i februari.
Anne, 45 år, kom dit med dåligt självförtroende, sömnproblem och övervikt.
Paula, 53 år, med rygg- och axelvärk och sömnproblem.
Nu sover jag gott, säger Anne.
Paula håller med.
Ingen av damerna hade tränat tidigare när Paula kom med idén under nyårshelgen.
Jag såg en annons i SN om en komma-i-form kurs och tyckte det var dags.
Anne behövde övertalning, men gav med sig tillslut.
Och det är det ingen som ångrar.
Det är synd att man inte kom på det här tidigare. Då hade man sluppit ha så ont, säger Paula, som för att förbättra hälsan ytterligare trappade ned i tid på jobbet.
Paula är egenföretagare med en cateringfirma. Anne jobbar på en bensinstation. Båda hade till en början svårt att se sig träna på ett gym.
Hypersmala kvinnor och biffiga män som stod och speglade sina muskler var vad de trodde väntade dem, men fördomarna försvann snart.
Det finns både gamla, unga, tjocka och smala, säger Anne. Och man kände sig aldrig bortkommen här.
Man kände sig trygg med alla de andra kvinnorna på kursen. Man var inte ensam med sina problem, säger Paula.
Lillasyster Anne har under många år dragits med viktproblem. Vilka dieter och husmorsknep hon än provat har kilona inte försvunnit.
Jag har gått ned tre fyra kilo, men när jag slutat banta har jag gått upp sju, säger hon.
Nu på fyra månader har hon gått ned tolv.
Jag var rädd för att börja träna, säger Anne och trampar på med spinningcykeln för att fotografen ska få sin bild. Jag trodde att jag var alldeles för tjock. Att jag skulle känna mig som en elefant.
Men den känslan försvann ganska snart.
Nu är duon i gymet tre gånger i veckan. Minst. Ibland har de velat smita ned oftare för att hinna med att prova allt.
Vi kanske gör helt fel på aerobicspassen, säger Paula.
Ja i början när alla gick åt vänster så var det jag och Paula som gick till höger, tillägger Anne.
Men jag brukar säga att om ett år, då kan vi det här, slutar Paula.
Livsförändringen har smittat av sig på hemmaplan också.
Hos Anne finns det numera vare sig vitt bröd eller kaffebröd. Och när det serveras ris och pasta är det fullkorn som gäller.
Det är inte så stora ändringar. Bara små tips som vi fått, som att göra mina portioner mindre, säger Anne.
Paula har alltid ätit nyttig mat när hon ätit.
Du brukade ju aldrig äta frukost eller lunch, skvallrar Anne, medan Paula tittar ned lite generat.
Som en bonus av allt tränande har Anne fått bättre sits på ridlektionerna och rörligheten har kommit tillbaka.
Paula kan för första gången lyfta sina armar över axelnivå utan att skrika av smärta.
Och jag tror aldrig vi träffat varandra så mycket som nu, säger Anne med en blick på storasyster.
Det här är vår grej och vi ska fortsätta träna, lovar hon.
Så jobbar vi med nyheter