Trötta?

Jag har drabbats av lungcancer men med operation och efterföljande behandlingar räknar både jag och läkarna med att jag ska bli fullt frisk.
Under sjukdomstiden har jag fått mycket uppmuntran från anhöriga, vänner och bekanta vilket har haft den största betydelsen för mig.
Men, nu är det vännerna och bekanta som mest hör av sig. Det verkar som de anhöriga har tröttnat.

Jag har barnbarn, varav flera vuxna, de ringer eller kommer aldrig. Som mormor tycker jag det vore trevligt om de i alla fall kunde ringa och fråga hur jag mår, men icke. Av mina barn är det endast en som hör av sig i princip dagligen, medan en ringer med flera veckors mellanrum och en en eller två gånger i veckan och då verkar det lite krystat.
Blir det så här? Har fler samma känsla?
Jag känner mig övergiven och mycket ledsen.
Cancer-frisk