Sorgen och oron tynger alla i mannens närhet. Ingen kan med säkerhet veta hur mannen resonerat innan han tog det avgörande beslutet att ta sitt eget liv. Men några av de asylsökande på Emtnäs talar om sin egen oro. De berättar om hur det plågas av långa handläggningstider hos Migrationsverket och den dagliga frustrationen i att leva tätt tätt inpå varandra utan möjlighet att styra över ens det enkla i vardagen ‒ som att laga sin mat eller gå på biblioteket och låna en bok. Många är stressade och deprimerade, det finns personer som nästan aldrig lämnar sina rum, säger de.
Mannen hade bott på Emtnäs under en längre tid. Han hade just fått chansen att börja läsa svenska i en av asylklasserna på Nyköpings folkhögskola. Dödsbudet spreds snabbt på boendet. På skolan samlades personalen för att hantera läget. Många av eleverna bor på andra ställen och visste inte vad som hänt.
‒Vårt mål var att ge alla i asylklasserna en grundläggande och gemensam information om vad vi visste, säger läraren Annika Nyberg.
Hon beskriver känslan av tung vanmakt inför de asylsökandes livssituation.
‒ De lever i en otrolig rädsla, på ett sätt är de fortfarande mitt uppe i flykten. De har inget språk och det finns ingen som för deras talan, säger hon.
Läraren Elnaz Yedollahi Kazemi var en av dem som hade särskilt god kontakt med den förtvivlade mannen som valde döden som en förtvivlad lösning.
‒Jag känner mig så maktlös, säger hon.
Veckan har varit fylld av samtal. Berättelserna från eleverna har varit inträngande och svåra, säger de båda lärarna. Det finns en stark oro för att fler i sin förtvivlan ska välja samma väg.
‒Vi har fått höra så många tunga historier. Många tänker tanken. En del säger att det är enda utvägen.
Vid den finstämda minnesstund som ordnades i folkhögskolans aula på onsdagen tolkades de korta talen på fem språk ‒ tigrinja, persiska, arabiska, dari och kurdiska.
‒Det var så viktigt att alla kände sig delaktiga och förstod dikten och talen, säger Annika Nyberg.
Personal från Migrationsverket var på plats på Emtnäs under måndagen.
kommunikatören Hannah Davidsson säger att asylsökande får information om hur det svenska samhället fungerar och var man kan vända sig för att få hjälp i olika situationer.
‒Ett boende är en del av samhället. Det är hälso- och sjukvården som har kompetens att hjälpa en person som mår dåligt och plågas av självmordstankar, säger hon.
Migrationsverket för inte statistik över självmord bland asylsökande.