Tunga meriter i lättare race
Det är tur att chokladkakor inte finns med på dopningslistan. Då hade besättningen på Abalone legat risigt till. Det är nämligen sötsakerna som gör att seglarna orkar genomföra en tuff kappsegling.
För sjumannabesättningen på Abalone, en Scanner 391, tillhör tävlingen en av de lättare för säsongen.
Betydligt svårare strapatser var det för drygt två månader sedan. Klassiska Gotland Runt stod på programmet. 360 distansminuter mot Arkö Runts 30.
Det går inte att jämför tävlingarna. I den ena är man ute i tre dygn, i den andra fyrafem timmar, säger Roger Ericsson, taktiker ombord på båten och infödd Oxelösundsbo.
I årets uppplaga av tuffa Gotland Runt var det ganska lätta förhållanden. Abalone-killarna har sin egen måttstock på det:
Det var ingen som kräktes, säger Joakim Bergström, skeppare på båten och uppvuxen i Nyköping.
Kan sjövana seglare verkligen bli sjösjuka?
Definitivt. Det beror på vilken typ av vågor man möter. Det finns gånger när alla hänger över relingen och kräks.
Båten köptes in 2001 och sedan dess har Joakim försökt att hitta den optimala besättningen. I år verkar han ha hittat rätt. Abalone vann sin klass i Gotland Runt ORC Club 1 och tog även hem totalsegern i ORC Club 1 och 2. En bra bedrift med tanke på att de hade 105 konkurrenter emot sig.
Men det såg inte så bra ut i början. Vid Fårö, den första rapporteringspunkten, låg båten på en 15:e plats. Då spanade Roger in en vind som ingen annan sett.
Man måste ha tur ibland, säger han. Segling är inte bara skicklighet utan ofta tur också. Det är många gånger man tar fel beslut men det är sånt som man lär sig av.
En del kan lära sig att se vindskiftningar, men ofta är det en känsla, säger Lasse Jännebring styrman ombord och från Oxelösund.
Efter att ha hittat rätt vind gick det fort för Abalone. Vid den gotska södra udden Hoburgen låg båten på femte plats och i mål var man fyra minuter före alla andra båtar.
Inga stora marginaler med tanke på att vi var ute i tre dygn, säger Roger.
Det var chokladkakornas förtjänst, säger Joakim.
Och sen fick vi rätt bra peppning efter Visby, fortsätter Roger.
Vinsten firades med champagne i glansen av segerbucklan.
Vi firade i en hel vecka, menar Joakim.
Ja inte jag, jag var tvungen att gå tillbaka till jobbet, säger Roger.
Hur trött är man egentligen efter tre dygn ute på sjön?
Har det varit svåra förhållanden så tar det en vecka. Men det beror lite på också vad man fått i sig under resan. Den här gången åt vi bra. Andra gånger kanske man inte ens hinner laga någon mat.
Mat och mat förresten. Det är ingen sjurättare som serveras utan torrfoder.
Vinsten gör att nästa säsong är säkrad. Sponsorerna vill satsa lite pengar på en vinnande båt.
Vi behöver för det mesta inte lägga några pengar på båten. Det tar sponsorerna hand om, säger Joakim.
Med en Gotland Runt-buckla i prisskåpet kan man kanske börja fundera på lite internationella tävlingar.
Vi har funderat, men vi ligger lågt än så länge med de planerna, säger Joakim. Det krävs mer pengar för en sådan satsning. . .
Och träning. Mer träning alltså, förtydligar Roger.
Förutom Roger och Lasse består besättningen av Håkan Eliasson, Tor Nilsson, Björn Ring och Martin Uudelepp. Medelåldern ombord är drygt 40 år.
Alla har sin huvuduppgift ombord, men vi roterar ganska mycket. Det går inte att stå och styra i sexsju timmar i sträck. Det är bättre att byta av varandra, menar Joakim som hävdar att det inte finns någon prestige bakom besluten om bord.
Vi tar besluten tillsammans. Det blir bättre så, säger han.
Så jobbar vi med nyheter