Tungt besked för Vagnhärad

För alla berörda var det ett tungt besked. Att frågorna var många, ovissheten över framtiden stor, kan vi räkna med. Vill de ha mig kvar? Vart ska jag annars ta vägen? Vem ska anställa mig?
Jobbet är tryggheten. Jobbet är vardagen.
Jobbet är på sitt sätt en form av hemma.
När jobbet försvinner är det mycket som kastas över ända.
För en liten kommun som Trosa och en ort som Vagnhärad är förlusten av 200 arbetstillfällen hårda bud. Man räknar med att ungefär hälften av de berörda också bor i kommunen.
Det bästa sättet att hantera den svåra utvecklingen är att ett antal nyckelaktörer ser till att ta sitt ansvar från punkt ett. Bosch Rexroth har en historia, som via föregångaren Mecman sträcker sig över 50 år tillbaka i tiden i Vagnhärad. Sådant förpliktigar. Företaget måste ta ett tydligt ansvar för sina anställda och se till att säkra goda förutsättningar för dem som behöver gå vidare till nya jobb och nya arbetsgivare. Några kommer kanhända också att erbjudas nya tjänster på andra platser inom företaget.
Men det är också nödvändigt att Arbetsförmedlingen har resurser och beredskap att klara av att möta den yrkeskompetens som lämnar företaget på bästa sätt. Uppdraget är att snabbt se till att de före detta Bosch Rexroth-anställda kan säkra nya jobb.

I all denna osäkerhet och turbulens, kan det vara värt att peka på de ljuspunkter som trots allt finns. Trosa må vara en liten kommun, men det är en kommun med erkänt gott företagsklimat och stark företagaranda. Både Vagnhärad och Trosa har en god strategisk position inom tillväxtregionen Stockholm-Mälardalen. Förutsättningarna att landa på fötterna och kunna gå vidare, är när det kommer till kritan ganska bra.
En dag som denna, när beskedet om jobben som försvinner ekar genom bygden, är det likväl ingen tröst.
Men förhoppningsvis med tiden.