Turistchef med 75 länder i bagaget

K ontoret kan inte vara placerat mer centralt. I ett före detta stall på en innergård bakom Storgatan i Nyköping håller Sörmlandsturism AB till. Formellt är dock adressen Brunnsgatan.
För dagen är han ensam i de ljusa och trivsamma lokalerna. Normalt jobbar här tre personer.
Det är bara dryga tre månader sedan han började.
Men det känns redan som om jag jobbat här i flera år, konstaterar han med ett leende.
Även om Ola Nilsson har både stor och lång erfarenhet av turistnäringen så innebär vd-jobbet ändå något nytt för honom.
Tidigare har jag jobbat med slutkunderna. Nu sitter jag flera led ifrån, konstaterar han.
Och i samma andetag som han säger att det känns som han haft jobbet länge så säger han också att han beklagar att han inte kunnat börja tidigare. För ganska snart kan man ana en viss otålighet hos Ola när det gäller jobbet han har. Han ser nämligen en otrolig potential i den sörmländska turistnäringen. Men tycker att det kunde göras så mycket bättre. Det gäller samarbeten, att nå rätt målgrupper, göra sig hörd och ta sig ur småskaligheten.
Sörmland är Sveriges Toscana eftersom vi har så många lokala och duktiga producenter. Var någon annanstans tillverkar man vin i Sverige, frågar han retoriskt.
Ola gör ett kontrollerat intryck. Gesterna med armarna är inte för yviga.
Trots att han visar ett stort engagemang babblar han inte iväg. Han är tydlig och befriande kort när det gäller att få fram sitt budskap. Tänker också noga igenom sina svar utan att stressa upp sig om det kommer en oväntad fråga.
Att det blev turistbranschen var bestämt tidigt.
Som 15-åring flyttade jag hemifrån till ett internat i Härjedalen för att läsa hotellbranschen, säger han.
Kombinationen hotelljobb, fjäll och skidåkning tyckte han var alldeles perfekt.
Så har jag också jobbat i Björnriket och Vemdalsskalet.
Men Ola är upplänning. Han är uppvuxen i Märsta och ser massor av likheter mellan sin uppväxtstad och Nyköping.
Det är samma framåtanda och tro på Nyköping med Skavsta som det var i Märsta med Arlanda, konstaterar han.
Och han är inte bara den som guidat eller väglett turisten. Ola är ingen ovan turist själv.
Jag har besökt 75 länder tror jag att det är.
Han har jobbat på hotell på ön Zanzibar i Östafrika. Har även två FN-tjänstgöringar bakom sig.
Fast en sak ångrar Ola att han inte tog tag i som ung.
Jag har tummen mitt i hand. Och jag erkänner det. Jag skulle gärna bli lite händigare, skrattar han.
När frågorna sedan glider över till samhälle och samhällsklimat och den globala uppvärmningen visar han sig vara minst lika engagerad och är klar med var han står.
Klimatförändringarna skrämmer honom.
Vi tänker så kortsiktigt och beskriver inlevelsefullt hur de franska bönderna lyckats få igenom något som på kort sikt är jättebra för dem men som i ett längre perspektiv är förkastligt.
Och att det finns en entreprenör i honom står helt klar.
Ja jag gillar att dra igång saker.
Han gör heller ingen hemlighet att familjen någon gång i framtiden åter kommer att flytta vidare.
Resa ska han göra igen. Det ganska snart.
I vinter ska jag vara pappaledig. Då ska vi genomföra vår länge planerade bröllopsresa. Den går till Samoa i Stilla Havet. Vi har sparat i fem år.
Långsiktighet var ordet.