De största partierna i svensk politik får positiva opinionseffekter av att inte säga något hellre än att driva politiska idéer. För de mindre är det tvärtom.
Moderaternas kollegor i Alliansen har producerat utspel under de senaste veckorna i en takt som får den gångna hösten att framstå som rena ökenvandringen. Tyvärr är inte allt så genomarbetat, en del är till och med överdrivet defensivt. Folkpartiets senaste utspel mot riskkapital inom friskolevärlden var mer en jakt på rätt rubrik än rätt politik. Centerpartiet svepte iväg något om höjd a-kassa – som mer blev missuppfattat än mottaget.
Dessutom ger Moderaternas tystnad inte längre lika bra betalt när Socialdemokraterna slutar göra bort sig på löpande band – och nu dessutom trevar idémässigt åt höger i stället för vänster.
Det skapar problem även för Miljöpartiet, eftersom utrymmet för att framstå som saklig opposition har minskat. Men om vi lämnar den rödgröna väljartrafiken åt sidan och intresserar oss mer för regeringen, är det hög tid för de fyra partierna att utmana den egna arbetslinjen.
Regeringen har ett ramstarkt förtroende och vinner kampen om trovärdighet, ordning och stabilitet i allmänhetens ögon. Men visionärt är det inte lika väl förspänt.
Arbetslöshetssiffrorna är besvärande. Det kunde ha varit värre, men stigande arbetslöshet är inte bra för arbetslinjen. Det är svårt att snabbt visa att läget utan den förda politiken skulle ha varit etter värre. Minnet av den fastrostade regimen Perssons handlingsförlamning börjar blekna.
Det kommer att vända på arbetsmarknaden, men kamrerspolitiken behöver kompletteras med idéer om hur återhämtningen kan förstärkas. Tankarna om att konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen må vara en Centerfråga, men de borde få ny näring av läget och vara något som regeringen snabbt kan vässa till.
Moderaterna på Finansdepartementet bör raskt plugga igen de skattetekniska kryphål som kan lyfta företagsmiljarder till skatteparadis. Då slipper vi Allianspartier som målar ut riskkapital som något negativt. Detta vore inte precis en idéernas renässans, men ändå något.
Tystnaden väcker lusten efter färska idéer
Den nye S-ledaren har anammat ett prövat framgångsrecept, att tystnaden är en bra följeslagare för den som vill växa i opinionen. På något sätt tvingar den icke-politiken ut Alliansen ur samma hörn, då framför allt Moderaterna.
Så jobbar vi med nyheter