Helt klart är att Sveriges friskolesystem, under de drygt 20 år som har gått sedan reformen klubbades, har lett fram till vissa avarter. Bevisligen finns klippare på skolmarknaden, som är mer drivna av att tjäna penger, än att ge eleverna en så god utbildning som möjligt. Att en liberal utbildningsminister är beredd att ta av sina ideologiska skygglappar, för att ta tag i de problem som finns, är ett styrkebevis. Debatten handlar inte längre om för eller emot friskolor – utan om hur utbildningen kan bli så bra som möjligt.
I sammanhanget bör ändå Björklund vara noga med att påpeka att majoriteten friskolor drivs av seriösa företagare, som inte ser eleverna som vandrande pengapåsar. Samtliga av de största friskolekoncernerna drivs av riskkapitalister – men att vilja få ut en vinst av sin verksamhet, är inte samma sak som att missköta sig. God kvalitet är en garant för en framgångsrik skola.
Även misstankarna om att ett fritt skolval leder till ökad segregation, kan ifrågasättas. Debattörer från höger till vänster bör enas om att den svenska grund- och gymnasieskolan är mer segregerad nu, än när friskolereformen genomfördes. Det mesta tyder dock på att en ökad närhetsprincip skapar ännu högre sociala barriärer. Det är boendesegregationen som har skjutit på skolsegregationen. Inte tvärtom.
Vad utbildningsminister Jan Björklund bör fokusera på är att se över rimligheten i att skolor, vilka går med vinst, inte återinvesterar en viss procent i skolbibliotek och undervisningsutrustning. Utbildningsdepartementet bör också bli tydligare i sin kritik mot friskolor, som lägger mer pengar och kraft på sitt kommunikationsarbete, än på sitt undervisningsarbete. Det spelar ingen roll om en viss skola lockar potentiella elever med varsin laptop, om resten av undervisningen inte lever upp till vad eleverna bör kunna förvänta sig. Och enligt samma princip är det en svaghet att storstadsregionerna håller på att svämmas över av friskor, medan en fjärdedel av landets kommuner saknar alternativ till den kommunala skolan.
Med detta sagt. Drygt hälften av Sveriges gymnasielever pluggar i dag på en friskola.
Det hade de inte gjort om den misskötta friskolan hade varit regel, snarare än undantag.