Under fernissan finns ojämställdheten

Nog var det oväntat. Ett stort antal näringslivsrepresentanter, från stora ­börsbolag till chefsorganisationer, krävde igår könskvotering till företagsstyrelserna. Med hjälp av en nyligen gjord undersökning visades att stödet är starkt inom näringslivet. Styrelseproffs är betydligt mer positiva till idén än folk i allmänhet och ju högre upp i näringslivet man kommer ju fler kvoteringsförespråkare går att finna.
Men varför händer då ingenting?

Övrigt2010-07-15 05:00

Om näringslivet är så övertygade om kvoteringens välsignelser, borde det inte redan ske i frivillig regi? Om viljan hade funnits hade företagen själva rekryterat fler kvinnor. Men sanningen är att motviljan fortfarande är stor. För de som ser könsfördelning som en viktig fråga är det därför betydligt mer opportunt att kalla på lagstiftning och politiska pekpinnar än att försöka övertyga aktieägare och bolagsstyrelser.
Erfarenheter från andra länder pekar på att kvotering enbart gör symbolisk skillnad. I debatten lyfts den norska kvoteringslagen ofta fram som en succé.
Men att en lag som tvingar företagen att ta in fler kvinnor i sina styrelser gör att företagen tar in fler kvinnor i sina styrelser är knappast förvånande. Det intressanta är hur det påverkar jämställdheten i stort. Sipprar jämställdhetstanken ner och förbättrar villkoren för andra kvinnor?
Tyvärr är den norska erfarenheten nedslående.
Löneskillnaden mellan män och kvinnor i Norge är högre än i många EU-länder, det kvinnliga företagandet är lågt och strukturella skillnader på arbetsmarknaden ser inte ut att ha förändrats. Flera företag har bytt bolagsform för att komma runt kvoteringskravet och andelen kvinnliga toppchefer är lägre än i övriga Europa, dessutom betydligt lägre än i anglosaxiska länder som USA och Kanada där kvoteringskrav vore otänkbara.
Ofta framställs problemet som att mansdominerade styrelser rekryterar från sina egna snäva nätverk, snarare än efter kompetens. Men i Norge har kvoteringen lett till att de kvinnliga ledamöter har mindre än män. Boven i dramat finns på lägre nivåer. Kvinnor förväntas ta ett större ansvar i hemmet och har svårare att avancera i karriären. Sällan befordras de till ansvarsfulla, operativa poster som ger kunskaper för styrelsearbete. Detta problem har den norska lagstiftningen inte kommit åt. Under den fina styrelsestatistiken döljer sig samma könsstrukturer som förut.
Kvotering skapar en tunn fernissa av jämställdhet, men för jämställdheten i stort är det en icke-fråga.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om