Unga arbetslösa försvinner i statistiken

EHur stor andel av de unga är arbetslösa? 10 procent, 30 procent eller ­kanske till och med 47 procent? Ända sedan Fredrik Reinfeldt hävde ur sig att ”­ungdomsarbetslösheten är en skapad synvilla” har debatten varit het om hur den offentliga statistiken bör tolkas. Bara under den senaste veckan har två stora debattinlägg publicerats i ämnet, från Statistiska Centralbyrån och från Svenskt Näringsliv.
Den förstnämna hävdar att statistiken är uppblåst, den andra att siffrorna i själva verket döljer arbetslösa.

Övrigt2010-07-14 05:00

Att den offentliga statistiken kan tolkas så olika kan verka märkligt. Alla siffror är trots allt både offentliga och detaljerade. Men bakom alla tabeller och diagram finns en verklighet som är svår att utläsa. Framförallt är det ett kategoriseringsproblem.
70 000 ungdomar söker arbete samtidigt som de heltidsstuderar. Engagerade studenter som vill tjäna lite extra vid sidan av eller frustrerade arbetslösa som hellre hade velat jobba?
77 000 unga saknar sysselsättning men är ändå inte inskrivna på arbetsförmedlingen. Livsnjutare som tagit sabbatsår för att resa jorden runt eller ungdomar som tappat tron på myndigheten och hellre söker jobb via informella vägar?
Ingen vet riktigt hur siffrorna bör tolkas. Därför kommer vi heller aldrig få någon bra uppskattning av hur stor ungdomsarbetslösheten egentligen är.
Vad som däremot kan göras är att jämföra Sverige med andra länder. Och då ser det inte bra ut. Sverige har bland de högsta ungdomsarbetslöshetssiffrorna i Europa. Statskontoret fick tidigare i år i uppgift att undersöka om statistiken inte överdrev skillnaderna, exempelvis genom att väsentligt fler ungdomar i Sverige söker extrajobb när de studerar än i andra länder. Resultatet blev det motsatta.
Verkligheten är värre än statistiken.
Jämfört med andra länder är det få arbetslösa som betraktar sig själva som studerande, fler som ser arbetssökande som sin heltidssysselsättning och fler som är ofrivilligt deltidsarbetande. Dessutom är andelen fasta anställningar låg och en betydande del av de sysselsatta har kontrakt som inte ens löper en månad fram i tiden. Det sistnämnda förekommer knappt i de andra länderna som undersökts.
Visst finns det också vissa siffror som gör Sveriges situation något bättre men totalresultatet är nedslående. Sverige skiljer sig negativt från övriga Europa. Nu försöker arbetsförmedlingen och  politiker skylla på statistiken istället för att ompröva sina egna insatser. Det är sorgligt att se.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om