Trots brist på samhällsvetare klarar dessa studenter sig dåligt på arbetsmarknaden. Trots ett överskott av ekonomer klarar dessa sig bra. Kopplingen mellan utbildning och arbete är inte alltid spikrak. I andra länder är övergången smidigare. Sverige borde ta inspiration, framförallt av vårt grannland Danmark.
Där är övergången från studier till arbete kortare. Andelen arbetslösa ett år efter examen är hälften jämfört med Sverige. Men så arbetar också en majoritet av de danska studenterna parallellt med sina studier. Ända sedan 40-talet har det funnits studentmedarbetarsystem, extraarbeten som är relevanta för studenternas utbildningar.
Ekonomer kan jobba extra på revisionsbyråer, statsvetare i förvaltningarna eller jurister på advokatbyråer bara för att ta några exempel. Det ger inte bara lite extra klirr i den annars skrala studentplånboken, utan också värdefulla insikter om det framtida arbetslivet. De som studerar kan direkt koppla samman teori med praktik samtidigt som de får testa sig runt i yrkeslivet och se vad som passar för dem.
Majoriteten av de danska studenterna har någon gång varit studentmedarbetare. För dessa väntar en framtid med högre lön och snabbare inträde till arbetslivet. Företagen som anställer studentmedarbetare får en extra arbetskraftresurs vid sidan av och insikt om vilka kunskaper som finns i den akademiska världen. Framtida rekrytering underlättas enormt. Varför har denna vinn-vinn-lösning inte nått Sverige?
Visst finns det dem som arbetar extra vid sidan av studierna även här. Men en titt på de stora studentjobbsförmedlingarna skvallrar om att merparten inte får kvalificerade jobb. I stället får de sortera post, packa fisk eller arbeta i lager. Inga dåliga yrken, men det förbereder knappast en högskolestuderande för de arbeten som förhoppningsvis väntar.
Svenska företag har ingen vana av att använda studenter. Tradition och inarbetade system sätter käppar i hjulet. Men det finns också regler och avtal som skapar hinder.
Kollektivavtalen utgår i regel från en stereotyp Svenssonfamilj, med villa, vovve och Volvo. Långa heltidsanställningar är normen för att trygga vardagen och skapa tillräckliga inkomster. Regler om obekväm arbetstid ger ett extra tillskott till de som tvingas missa fredagsmyset med barnen.
Men det som studenter efterfrågar är raka motsatsen. Tillfälliga deltidsarbeten, gärna utanför normal kontorstid. De regler som ska motarbeta visstidsanställningar, deltid och obekväma arbetstider blir då plötsligt ett hinder.
Såväl attityder som regler behöver förändras. Studentmedarbetare på den svenska arbetsmarknaden hade skapat en ljusare framtid både för studenterna och för företagen.
Utbildning borde vara ett säkert kort
Var femte svensk som går ut högskolan saknar fortfarande arbete ett år efter examen. På de breda samhällsvetenskapliga och humanistiska programmen kryper siffran upp mot en tredjedel, på vissa ända upp till hälften. Utbildning är inte längre ett säkert kort för anställning.Många skyller utvecklingen på studenterna, att de väljer fel utbildningar som inte leder till jobb. Ibland är den kritiken befogad, men inte alltid.
Så jobbar vi med nyheter