Enligt Svenskt Näringslivs rapport ”Mismatch” misslyckas i dag ett av fem rekryteringsförsök helt. I många fall tvingas företagen tacka nej till inkommande beställningar, med högre arbetslöshet och lägre välstånd som följd.
I samband med finanskrisen sköt arbetslösheten i höjden och arbetsutbudet ökade. Det borde förbättrat möjligheten att hitta ny personal . I stället blev problemet värre.
Brist på arbetslivserfarenhet och brist på personer med rätt utbildning är de två främsta orsakerna till misslyckade rekryteringsförsök. I bakgrunden skymtar en skyhög ungdomsarbetslöshet som hindrar många från att få in sin första fot och en universitetsvärld som är frikopplad från det framtida arbetslivet. Här finns mycket att göra.
På kort sikt är problemen svårlösta. Bättre samarbete mellan arbetsförmedling och företag kan styra de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna åt rätt håll. Det får effekt snabbt, men räcker inte ända fram. All kompetens går inte att få genom korta kurser. På längre sikt krävs därför reformer inom utbildningsväsendet.
Fri etableringsrätt för skolor och fritt skolval har gjort utbudet av gymnasieutbildningar mer beroende av tillfälliga modenycker än framtida arbetsbehov.
Det problemet har många orsaker. Föräldrar har ett ansvar för att diskutera skolvalet med sina barn så att beslutet även kan grunda sig på framtida yrkesmöjligheter. Men i grunden är frågan politisk. Det fria skolvalet måste stimulera ett mer långsiktigt tänkande, till exempel genom att göra det mer lönsamt att driva utbildningar där behoven är som störst. Eller genom att informera eleverna om arbetsmarknadsläget för olika yrkesgrupper.
Och på universitet och högskolor måste kunskaperna i större utsträckning kopplas samman med framtida arbeten. Att pliktskyldigt informera om praktikplatser är inte nog.
På många håll uppfattas den höga arbetslösheten som att det råder brist på jobb. Inget kunde vara mer fel. I längden är det ohållbart att en stor andel av befolkning saknar arbete, samtidigt som många arbetsplatser står tomma i avsaknad av rätt kompetens.
Arbetslinjen handlar om mer än ekonomiska stimulanser.
Utbildningen behöver bli smartare
Jobb, jobb, jobb. De försämrade finansiella utsikterna har snävat av inriktningen på de åtgärder som ska föreslås i årets höstbudget. Sänkt restaurangmoms kommer äta upp en stor del av reformutrymmet på 10-15 miljarder kronor. Gott så. Trots två goda år är arbetslösheten fortfarande hög. Dyra arbetsgivaravgifter och höga skatter gör att många företag drar sig för att anställa.Men samtidigt finns det andra bolag som skriker efter arbetskraft, utan att någon lyssnar. Regeringen behöver en åtgärdsplan även för dem.
Så jobbar vi med nyheter